Vecka 28

Nu i veckan fick vi hem vår nya vagn. Jag har provkört den och jag älskar den, den är såå lättkörd trots att det är bredare än vår förra. Jag längtar såå till den ska bäddas och fixas med och ännu mer till dess passagerare ligg i den. 

Kroppen: På nätterna vaknar jag av att min högra arm somnat/domnat bort trots att jag inte legat på den. Har varit orolig över det de senaste dagarna och hade tänkt att ringa till barnmorskan idag men så googlade jag innan jag ringde och det låter verkligen som karpaltunnelsyndrom, fast det är hela min arm som somnar/domnar, och inte mina händer. 

Numera är jag även uppe och kissar ett par, tre gånger varje natt. 

Vikt: + 6 kg.

Trötthet: Jag är inte lika trött som innan, och det är såå skönt att slippa den förlamande tröttheten som jag tidigare känt mitt på dagen. 

Motion: Jag promenerar ca 7 km tre dagar i veckan och jag märker verkligen hur gott de promenaderna gör. Det är inte i någon powerwalk-hastighet, det blir som det blir utifrån dagsformen. Men jag går inte i snigelfart iallfall. 

Här kan ni läsa om vecka 28 när Nils låg i magen. 

Skötväskor

Jag sitter och surfar runt efter lite inspiration till vilken skötväska vi ska ha till Donkey:n som är helt svart. Just nu lutar det mest åt någon av väskorna från Svenskt Tenn eller den ljusa längst ner i vänstra hörnet från Littlephant. Väskorna från Svenskt Tenn och Littlephant är så snygga att de kan man ju använda även sedan, då man inte har behov av någon skötväska.

Vilken av dessa skötväskor tycker ni är finast? 

Sötaste bebiskläderna

Jag kunde inte motstå dessa söta kläder när jag var på Zara och köpte kläder till Nils. Jag ser framför mig hur vår lilla bebis har dessa söta kläder på sig i vår, framåt sommaren. Det är så himla roligt att köpa bebiskläder.

Tröja och byxa från Zara. 

Vecka 27

Från vecka 20 fram till nu har verkligen segat sig fram. Jag har för mig att det var likadant med Nils och när jag väl kom till vecka 30 så gick resterande tid i rasande fart. Jag njuter inte riktigt lika mycket av att vara gravid denna gången, jag tror att det har att göra med att jag mest känner mig stor och inte lika fin med magen som jag gjorde med Nils. Samtidigt så börjar magen äntligen bli lite mer fin, då den är lite mer "gravidrund" och inte bara som en stor tunna.

Kroppen: Några kvällar tycker jag att mina fötter och vrister sett ganska svullna ut, det har varit tydliga märken efter strumpresåren. Men jag vet inte om det kanske var inbillning, för nu tycker jag att det inte är så längre.
Vikt: +6 kg.

Trötthet: Usch så trött jag är mitt på dagen. Jag skulle kunna somna precis på det ställe jag befinner mig.. Igår fick jag äntligen tummen ur och gick och köpte mig Duroferon, så får vi se om jag blir mer pigg lite längre fram.

Bebis: Sparkarna blir allt kraftigare och fler.

Här kan ni läsa om vecka 27 när Nils låg i magen. 

En dag på förskolan

Idag har jag varit med Nils på förskolan hela dagen och jag är verkligen glad att jag valde att spendera en dag där. Jag har tidigare varit lite osäker på huruvida han trivs på nya avdelningen eller inte, men jag tror ändå att han trivs där, och att det så småningom kommer att kännas lika bra för honom som det gjorde på hans gamla avdelning.

Det var från början hans pedagoger som tyckte att jag eller Micke skulle vara med under en dag, så att vi skulle få se deras rutiner osv eftersom vi aldrig skolat in honom på just den avdelningen och därmed inte har någon aning om vad de gör under en dag. Från början tyckte jag bara att det kändes onödigt eftersom Nils varit där och provat på några timmar under några dagar och det fungerade utmärkt. Men så har det verkat som att han inte riktigt trivs; han vill inte att vi lämnar honom på mornarna och när vi sedan ska hämta hem honom på eftermiddagarna så har han blivit glad när vi kommit dit, men så fort overallen ska på så totalvägrar han och bara skriker och gråter och vill absolut inte ta på sig.. Och denna trots och vägran till precis allt han kör med hemma, det har liksom gjort att jag har fått för mig att han inte trivs på förskolan.

Det var nog lite märkligt för Nils att jag var med honom idag. Pedagogerna sa att han alltid är så duktig och gör som de säger. När jag var med nu idag så ville han inte sitta still hela tiden under samlingen, och han testade liksom det mesta under dagen. De sa då att han aldrig är sån annars, och jag förstår ju att det berodde på att jag var där och att han därför gjorde som han gjorde idag. Han fick två "utbrott" när vi var ute och lekte och slängde sig på marken och då sa pedagogerna att de förstod vad jag menat med att han är annorlunda hemma jämfört med på förskolan, för de hade aldrig någonsin sett honom göra så. Han äter riktigt bra på förskolan, och somnar på en gång under middagsvilan, som sagt; inte riktigt som hemma...

Jag har alltid trott att jag är konsekvent och liksom lite lagom "hård och bestämd". Men nej, det är jag verkligen inte. Nils har ju verkligen fått köra sitt race här hemma, han vet precis hur han ska göra för att få göra precis det han vill. Det har idag gett mig lite "skinn på näsan" eftersom jag idag har sett hur fantastiskt duktig han är på förskolan, där vet han precis vad han får och vad han inte får göra och han lyssnar direkt på om någon säger till honom. Han visar respekt till andra och väntar på sin tur. Nu har jag förstått att Micke och jag måste vara mer tuffa här hemma och få Nils att verkligen göra som vi säger. Annars lär det bli väldigt mycket problem längre fram.

2-års trots

Åhåå, denna trots... Tidigare har Nils alltid varit så följsam, timid och bara gjort som man har sagt. A, HAHAHAHAHAHA (jag vet inte om jag ska skratta eller gråta eller sluta håret från huvudet)  för det är inte riktigt så det är längre.. Han är en jäkla attityd och egen vilja och jag fattar inte riktigt vart det kommer ifrån. Det kan vara allt från små skitsaker (iallfall i mina ögon) till värre saker som att slåss, springa ut på stora vägar osv osv.

Säger man att han inte får göra något, ja självklart ska han göra det då, och säger man till på skarpen för att det kanske är något farligt han inte för göra då blir han så ledsen och arg.

Får han inte som han vill, då slänger han sig på marken och blir så förbannad så förbannad och vägrar att göra som man säger. 

Allt är "NEJ" eller "Niss kan fällv" eller "vill INTE". Detta "vill inte" hörs allt för jämnan och jag tror att ungen på riktigt har glömt bort att det finns ett ord som faktiskt heter "ja" och att allt inte är "nej".

Jag ska ge ett fantastsikt exempel:

Idag var vi ute på en promenad i vagnen (ja, att få honom att åka vagn är lite som ett lotteri; ena gången vill han och andra gången vägrar han, men för det mesta så går det bra, utom då man är i affärer), vi gick till Pildammsparken och tittade på ankorna. Nils satt i vagnen under hela promenaden och hade bara jacka på sig eftersom han satt nerbäddad i vinteråkpåsen. Vissa stunder ville han absolut inte sitta kvar i vagnen, men med lite avledningen gick det ändå hyfsat (annars hade vi aldrig kommit hem då det är en bra bit för en 2-åring att gå). När vi kom hem och stod utanför entréporten så ville han absolut inte att jag skulle köra in vagnen. Först ville han alltså inte sitta i vagnen, och sedan helt plötsligt skulle han absolut sitta kvar i den och vi skulle inte köra in. Så jag frågade honom om vi skulle stanna kvar ute och gå till lekparken, och det tyckte han ju var ett fantastiskt förslag. Jag sa då till honom att vi först var tvungna att gå upp till lägenheten för att ta på overallen eftersom det var för kallt att bara ha jacka på sig. Han AVSKYR att ta på sig overallen och det är STÄNDIGA bråk varenda eviga gång vi ska ta på den, men denna gången kunde han tänka sig det då han förstod att han skulle få gå till lekparken. 

Väl uppe i lägenheten så vägrar han såklart att ta på sig overallen. Jag frågar honom om han vill gå till lekparken och han svarar "NEJ". Jag frågar honom om vi ska stanna inne och läsa en bok och han svarar "NEJ". Han vill inte gå ut, han vill inte vara kvar inne. Då säger jag att vi ska ta av vantarna eftersom att vi ska vara inne, då totalvägrar han det - han vill ingenting, NADA, hade jag frågat honom om han ville ha en glass hade han garanterat svarat nej. Efter lite tråcklande och en himla massa fjäskande där jag hela tiden pratat om lekparken och typ framställt det som paradiset på jorden så får jag äntligen på honom overallen, skorna, vantarna och mössan och jag får även klätt på mig själv alla vinterkläder, och vi ska äntligen gå ut. Vad tror ni händer då? Haha, jo, då ska han inte gå ut längre. Såklart. Hur kunde jag vara så dum och tro något annat? Jag kände att nu när vi väl fått på oss alla jävla kläder så ska vi ut, även om det bara är en liten sväng. Den vagn-vägrande-ungen får gå till parken, och jag kör barnvagnen med en hand, i den andra håller jag Nils. Det är typ 15 meter till parken och under de 15 metrarna så springer Nils ut i cykelbanan typ 100 gånger...

När vi väl kommer in i parken (men ännu inte till själva lekparken) är min 2-åring på ett strålande humör och pratar om sandlådan och att han ska gräva när han kommer dit. Plötsligt tappar han sina lilla pinne han har i handen och jorden går under, Nils blir så förbannad och slänger sig på marken drar av sig mössan och drar hela ansiktet i den leriga sörjan på marken. Jag får inte lyfta upp honom för då blir han ännu mer arg, jag får knappt komma nära. Så jag gör som min mamma föreslog; jag sa "nu går jag hem, hejdå" och så gick jag sakta sakta åt det håller som lägenheten ligger. I min enfald trodde jag självklart att 2-åringen skulle springa efter mig. Hahaha, ICKE! Han springer åt andra hållet, ner mot skridskoisen......... Och jag ser självklart alla olyckor framför mig som kan hända så jag springer efter. Sedan satte jag Nils i vagnen och gick hem och jag kan tala om att ingen var mer nöjd än Nils. Tills vi kom innanför dörren på lägenheten och skulle klä av oss ytterkläderna.

SÅ arg och ledsen och med lera i ansiktet.

Alltså, jag var helt slut, både fysiskt och psykiskt och då var klockan bara elva på förmiddagen. Jag ska ju inte lyfta honom, eftersom jag får sammandragningar, vilket jag inte får lov att få och bla bla.. Men det slutar ju alltid med att jag måste lyfta honom när Micke inte är med. Det känns som att jag ständigt smyger på tå för att han inte ska blir arg eller säga "nej" samtidigt som jag inte vill "curla" honom för mycket och ge med mig - jag förstår ju att detta är ett steg i hans utveckling. Det måste vara oerhört jobbigt och påfrestande för honom att vara så trotsig jämt.

Nu sover han i våran säng, efter att ha ätit ostmacka till lunch (!) då det var den enda som dög. Älskade söta lilla Nils; hur är det möjligt att inte vilja någonting och vara så himla trotsig?? Måtte det gå över till bebisen kommer.

Så fridfullt han sover, min lilla trotsiga två-åring som jag älskar till månen och tillbaka tusen gånger om.

L'Oréal Brow Artist Plumper

Jag brukar fylla i mina ögonbryn med Anastasias brynskugga. Men så gjorde jag ett pulsinköp i julas då jag tyckte att det lät så bra med en produkt som gav både färg och höll brynen på plats. Och det visade sig vara ett himla bra pulsinköp för denna ögonbrynsmascara gör mer än att bara ge färg och hålla på plats, den fyller dessutom ut brynen så att de ser tjockare och fylligare ut med hjälp av små fibrer.

Jag älskar denna brynprodukten, och kommer definitivt inte byta i första taget.

L'Oréal  Brow Artist Plumper i färgen medium/dark. 

REA-fynd

Både Nils och bebisen i magen har fått ytterplagg som jag fyndat på REA. Nils fick en härligt blå vårjacka från Zara för 179 kr och bebisen fick en mysig lite tunnare vindfleece från Polarno. Pyret för 299 kr.

Eftersom jag har bf 30/4 så tycker jag att det är svårt att veta hur vi ska klä bebisen. Nils föddes ju i slutet på december, dvs han var nyfödd när det var vinter och minusgrader ute och då hade han en tjock fleeceoverall, fårskinnsfäll, ett tjock duntäcke och en välfodrad Emmaljunga liggdel. I april/maj kan ju vädret vara både varmt och kallt, och Bugaboos liggdel är inte lika mysig, ombonad och välfodrad som Emmaljunga, dessutom lär vi bära lillebror i en bärsele (det gjorde vi aldrig med Nils, men nu är det ju viktigt att kunna ha armarna fria för Nils). Därför har jag inte riktigt vetat hur jag ska tänka ang. ytterkläder till bebisen, men det hade ju känns knepigt att inte ha någon overall om det nu är kallt, och om vi ska bära honom i bärsele. Och även på sommaren kan det ju faktiskt vara kyligt. Så det kändes helt rätt att köpa en fleeceoverall. 

Underbara sol

Det har varit riktigt dåligt väder de här få dagarna som varit hittills i år. Det har regnat i princip varje dag och det har varit så mörkt och grått och trist ute. Men idag har det varit strålande sol och ett fantastiskt väder (dock ganska kallt, men hundra gånger hellre det än regn och rusk). Nils och jag packade fjällräven-ryggan med lite fika och cyklade till spindellekplatsen där vi mötte upp Elin och Elvin. Det var som sagt riktigt kallt ute, så vi gick en bit in i Pildammsparken där solen värmde gott och satte oss på en bänk och drack varmt kaffe och åt lussebullar (jag behövde rensa ur de sista ur frysen). Pojkarna sprang omkring och lekte lite var för sig. Det var några motionärer som gjorde olika markövningar och pojkarna tittade intresserat. Elvin frågade vad de gjorde och sedan härmade han dem, så himla kärt! 

Elvin och Nils säljer glass till Elin.

Förmiddagsfika utomhus, mysigt men kallt.

Taconight

Igår hade vi en mysig tacokväll här hos oss. Elin, Hannes och Elvin gjorde oss sällskap och förgyllde vår kväll. Nils och Elvin lekte fram till det var läggdags och hade knappt tid att äta. Det var verkligen full fart hela tiden, och de lekte tillsammans på ett annat sätt nu jämfört med när de var mindre. Nils har fått lite skinn på näsan nu och kan verkligen säga ifrån, tidigare har han gått med på precis allt, nu är det tvärtom.

När småkillarna hade somnat spelade vi et nytt spel och åt marängsviss, det är verkligen så gott. JAg blev dock snabbt väldigt trött så det blev en relativt tidig kväll vilket var skönt då Nils var uppe med tuppen imorse. Nu ska vi förbereda för lite fika utomhus - solen skiner utanför fönstren så vi passar på att vara utomhus idag.

Vecka 26

Sedan jag blev sjukskriven för två dagar sedan så har jag fixat med papper till försäkringskassan, fixat med andra papper, fixat och donat här hemma, dvs sånt där tråkigt nödvändigt ont. Nu tror jag att jag är klar med det mesta så att jag faktiskt snart ska kunna ta in att jag är sjukskriven. Jag vet ju att jag är det, men jag behöver nog landa lite i det innan det sjunkit in ordentligt. Att inte gå till jobbet känns både tråkigt och skönt. Nu slipper jag sammandragningarna och det är ju bra. Jag funderar mycket på vad som kan gå fel.. Och hoppas hoppas hoppas verkligen att de har sån bra koll på den där artären och att bebisen får det den behöver.

Kroppen: Magen sitter där den sitter. Den är lite i vägen då jag böjer mig ner för att ta upp något från golvet etc, men man vänjer sig fort hur man ska göra för att underlätta. Jag har inte ont någonstans vilket är skönt.
Vikt: 5kg.

Trötthet: Senaste veckan har jag varit riktigt trött. Mitt på dagen har det känns som att jag skulle kunna somna sittande. På kvällarna har jag somnat utan problem.

Bebis: Det är ett himla liv i magen på kvällarna och det är såå mysigt. På dagarna gör lillebror såklart också sig till känna, men inte lika mycket som på kvällarna. När jag sätter mig ner i lugn och ro, tex om jag sätter mig i soffan för att titta på tv så känner jag honom mycket.

Här kan ni läsa om vecka 26 när Nils låg i magen. 

Till lillebror

Det är ju såå roligt att både titta på och köpa babykläder. Här om dagen så fick lillebror, helt ovetande, sina första kläder. Det kändes såå härligt att stå där i butiken och titta, känna och välja bland alla söta små små kläder. Jag hade glömt hur otroligt små kläderna är.. Det var svårt att att välja storlek, Nils hade först storlek 44 och i början var även de stora, när han var en månad gammal  så var storlek 50 fortfarande för stort, han var ju så liten, men med tanke på hur stor min mage är den här gången och att jag äter Trombyl nu så lär ju den här bebisen bli större än vad Nils var när han föddes. Lillebror kanske inte ens kan ha storlek 50, så därför jag tog det ena klädsetet i 50 och det andra i 56.

Sjukskrivning

Jag blev, precis som jag trodde; 100% sjukskriven igår. Jag har inte hunnit känna efter hur det känns riktigt ännu.. Idag har jag återigen suttit hela dagen med papper till försäkringskassan, och ringt runt till dem och även till mitt lönekontor. Att allt sånt ska vara så krångligt... Idag fick jag prata med en jättebra handläggare på försäkringskassan som förklarade allt bra så nu ska jag bara skicka in mitt nya läkarintyg och även ett läkarintyg för Nils så att jag kan byta från föräldrapenning till vård av barn de dagar han låg inne på sjukhuset nu i julas. Hoppas att jag kan släppa allt sånt pappersgöra snart och fokusera på att vara just sjukskriven.

Besök hos BM

På förmiddagsschemat idag stod bland annat barnmorskebesök. Det var mitt första "mäta-magen-besök". Äntligen har dessa besök börjat, jag minns hur mysigt jag tyckte det var när jag väntade Nils - att få gå till barnmorskan och lyssna på hjärtljuden och bara prata lite allmänt. Allt blev så mer verkligt då jag fick höra hjärtljuden, och det kändes precis lika häftigt idag.

Först ville Laila veta hur det hade gått hos specialistmödravården igår, och jag berättade allt som läkaren sa till mig och sedan att jag var så himla nöjd med bemötandet och att jag trots det tråkiga beskedet ändå kände mig glad eftersom de nu har sån koll på mig och bebisen där inne. Sedan lyssnade hon på hjärtljuden och mätte magen, tog mitt blodvärde och blodtyck. Mitt Hb var i underkant idag så därför ska jag börja äta järntabletter. Allt såg bra ut med bebisen i magen idag, så himla skönt.

Hb: 114

Hjärtljud: 131 slag/minut

SF-mått: 24 cm

Blodtryck: 110/65 mm/Hg

I eftermiddag ska jag till MVC-läkaren och prata om min sjukskrivning. Det är inte på samma barnmorskemottagning som jag var idag, utan borta i Rosengård då det var där den snabbaste tiden fanns tillgänglig. Har lite ont i magen inför det besöket, känns så definitivt på något sätt om jag blir sjukskriven helt.. Jag är ju inte sjuk egentligen, men får liksom känslan av att vara det.. Men jag gör som de rekommenderar, jag vill ju såklart det bästa för lillebror i magen! 

Tulpaner

Så fort julen åkte ut förra veckan så köpte jag hem tulpaner. De symboliserar på nåt sätt att julen är borta, in med nytt och fräscht och att vi är på väg mot våren (sen att det är flera månader kvar till vår är en helt annan femma). De här tulpanerna har stått nästan en vecka och börjar nu sjunga på sista versen, bladen börjar bli bruna osv, men jag tycker de är fina fortfarande ändå.

Flödesmätning

Idag har jag varit på specialistmödravården och gjort flödesmätning . Efter flödesmätningen så fick jag se lillebror inne i magen, och det var såå häftigt! Denna gången fick jag titta länge på honom och jag fick se när han vände sitt huvud, öppnande sin lilla min och rörde sina små händer och fingrar – så himla kärt! Jag fick till och med se hans fina ansikte med 4D-ultraljud och det var såå häftigt! Jag tyckte att han liknande Nils, men det  kanske är inbillning? Sedan fick jag en jättefin 2D-ultraljudsbild på hela lillebror i profil och två fina 4D-ultraljudsbilder på hans söta ansikte.

Lillebror i vecka 24+4.

Efter flödesmätning av alla kärl till och från moderkaka och livmoder fick jag träffa en läkare. Sist jag var på specialistmödravården var jag ju inte alls nöjd efter läkarbesöket och jag fick därför träffa en ny läkare idag, och han var jättebra! Precis så som jag vill; förklarade precis allt väldigt noggrant och ingående och var inlyssnade, svarade på mina frågor och gav mig precis så mycket tid jag önskade.

Flödet i arteria uterina var inte helt okej, så därför fick jag på en skala från 0-4 graderingen UAS 1, vilket innebär en onormal parameter i kärlet.

Läkaren förklarade en massa saker för mig som jag inte vetat tidigare om graviditeten med Nils. Vid tillväxtultraljudet i vecka 32 så såg man ju att han var liten och när han sedan föddes så var han ännu mindre än vad man räknat ut vid de två tillväxtultraljuden, tydligen -17%. Att han var så liten trodde läkaren berodde på något fel på moderkakan. Han sa även att han var väldigt säker på att det var ablatio, dvs moderkaksavlossning som gjorde att Nils hjärtljud gick ner helt och att jag fick så ont.

Eftersom att flödet i artären till livmodern inte är som det ska i denna graviditeten och man tror att det är det som gjort att Nils var så liten och att det var därför moderkakan lossnade vid förra graviditeten så ska jag göra flödesmätningar var fjärde vecka och även tillväxtultraljud, jag ska fortsätta äta Trombyl och jag ska till koagulationscentrum och lämna en massa prover för att se om jag har någon koagulationsrubbning som gör att artären har en flödesrubbning.

Läkaren tyckte att jag skulle vara 100% sjukskriven då den stress som ger de sammandragningar jag har inte alls är bra med den bakgrunden jag har. Han sa att jag i nuläget inte behövde vara orolig för att sammandragningarna skulle göra att förlossningen skulle starta tidigare, men däremot att de kan påverka bebisen i magen negativt och även påverka moderkakan negativt så att den skulle kunna lossna. Eftersom jag ska till MVC-läkaren imorgon och de redan sjukskrivit mig 25% så tyckte läkaren idag att läkaren imorgon skulle sjukskriva mig mer, och om det skulle bli några problem så kunde jag kontakta specialistmödravården och så skulle de sjukskriva mig.

Det känns ju såklart oerhört tråkigt och ledsamt att min graviditet faktiskt inte är normal, men samtidigt så kunde de varit värre och nu går jag ju på specialistmödravården och de kommer att ha bra koll på mig. Sen är det ju hur mysigt som helst att få titta lite extra på bebisen, som jag ju kommer att få göra varje gång jag går på flödesmätning och tillväxtultraljud.

Clarins gravidolja

Men den växande magen har jag införskaffat mig en gravidolja. Jag vet att det inte ska hjälpa mot bristningar att smörja magen, men det är ju mysigt att ha det som en rutin varje dag och skulle det ändå motverka bristningar så why not liksom.

Denna graviditeten fick det bli Clarins gravidolja och den är verkligen toppen. Den går snabbt in i huden och kletar därför inte av sig på kläderna, den är dryg och den luktar gott.

Förra graviditeten använde jag Decleors gravidolja och senare Weledas varvat med en bodybutter från Bodyshop. Decleors tyckte jag mycket om men bytte till Weledas då den var billigare. Weledeas gick inte in i huden lika bra som Decleors eller Clarins gör. Clarinsen vinner över Decleors då den är bra mycket drygare och dessutom faktiskt går in fortare i huden.

Clarins Tonic Body Treatment Oil

Huset fullt med barn

Förra helgen träffade vi Kristin, Robin och Harry i lekparken. Vi insåg då att det var typ ett år sedan vi sågs sist. När jag var mammaledig träffade Nils och jag ofta Kristin och Harry och även Maria och Ella. Sedan började vi alla att jobba och då blev det inte att vi träffades. Idag styrde jag upp en liten lekdejt hemma hos oss och då kom Kristin och Harry och Maria och Ella och även Elin och Elvin. Så det var fyra barn och fyra mammor. I början var Nils lite ledsen och tyckte inte alls att det var så roligt när de andra barnen lekte med hans leksaker, men när Elvin kom så tinade han upp och efter att ha lekt ensam med Elvin en stund så gick det toppen att leka alla fyra barnen.

Elin och Elvin stannade en stund efter att de andra gått och då lekte Nils och Elvin fint ihop. De kramades och låg i soffan och läste bok tillsammans. De kommer oftast bra överens, men vill ofta ha just den leksak den andra har, men jag tycker ändå att de brukar lösa det bra tillsammans. Idag satt de en stund tillsammans och lekte med Nils garage och det gick hur bra som helst. 

Alla fyra barnen i Nils lilla rum.

Fika (ni ser att jag stått och bakat hela morgonen va?).

Bästisarna. Elvin berättar för Nils var som händer i boken och Nils lyssnar intressant. En liten stund iallafall.

När alla gått hem somnade Nils på två röda sekunder.

När Elvin skulle gå hem så satt Nils i soffan, så Elvin gick från hallen till soffan och sa "hejdå Nils" och då svarade Nils "puss" och så pussades de och sedan varandra en kram och sa "hejdå", haha, de är så söta när de göra såna spontana saker.

Vecka 25

Jag var hos doktorn i måndags efter jobbet. Fick träffa en annan läkare än den som sjukskrev mig. Jag berättade att jag bara arbetat 4 pass under den tiden jag varit sjukskriven och att jag resten av tiden varit föräldraledig under julen och därmed kunnat vila en hel del och att jag nu hade betydligt mindre smärta i ljumskarna och mindre sammandragningar. Hon tyckte att det lät så bra att hon först ville att jag skulle börja jobba 100% på en gång. När hon sedan frågade vad jag arbetade med och vart jag arbetade så ändrade hon sig och tyckte att jag istället skulle jobba 75%. Så denna veckan har jag arbetat 75%, och det har gått sådär. Jag har fått tillbaka lika mycket sammandragningar som innan sjukskrivningen och ljumsksmärtan har börjat komma tillbaka, dock inte lika stark som tidigare. Jag tänker ge det ett par arbetspass till, men om det inte blir bättre så är det nog helt enkelt så att jag får gå ner till 50% igen, även om det känns tråkigt.

Kroppen: Jag har börjat känna att magen är i vägen i vissa moment, tex då jag tar på mig krångliga skor, eller som häromdagen när jag skulle sätta nål på en patient som absolut ville sitta upp när jag gjorde det. Då fick jag sitt ner på en stol, och då var magen faktiskt i vägen precis hela tiden och det var svårt att sticka patienten. När jag inte gör såna saker där magen är i vägen så känner jag mig inte otymplig eller gravid, förutom att jag blir mer andfådd än jämfört med tidigare.
Vikt: + 5 kg (hur tusan ska detta sluta?)

Trötthet: Jag känner mig fortfarande pigg. Det är när jag jobbat och gått upp klockan 05 som är blir tröttare på kvällarna fortare, men det är ju inte så konstigt, vem blir inte trött av att gå upp 05 varje dag? I vanliga fall, när jag inte var sjukskriven så jobbade jag ju inte dagpass varje dag, och då gick jag ju såklart inte upp klockan 05 varje dag.

Bebis: På kvällarna är det oftast ett himla liv där inne i magen. Kanske även denna bebis blir en lite discobebis som jag kallade Nils för? Jag känner sparkar högt upp i magen nu, precis vid revbenen, så livmodern måste ligga ganska högt. Undra om det är en megastor bebis där inne, eller en liten mini som Nils?

Här kan ni läsa om vecka 25 med Nils i magen.

Snabb vecka

Denna veckan har swishat förbi, inte pga att det varit "kortvecka" som för så många andra (då menar jag att de flesta börjat jobba först i onsdags, jag började jobba i måndags och har jobbat varje dag sedan dess), utan för att det har varit så himla mycket att göra. Nils och Micke var hemma i måndags och tisdags och i tisdags efter mitt jobb så var vi på vårdcentralen för att göra en sista koll av Nils eftersom jag tyckte att han fortfarande var lite dålig på att dricka (dock inte så dålig som tidigare). Sjuksköterskan vi träffade var jättebra och förstod verkligen min oro och trodde att det var en fix idé som Nils hade fått; att han inte vill dricka. Hon sa att det kanske berodde på att vi tjatade så på honom om att hela tiden dricka och att det kanske skulle ge med sig när han började på förskolan. Och mycket riktigt, hon hade rätt - första dagen på förskolan åt han bra och drack en massa och så har det fortsatt därefter så nu är Nils verkligen sig själv igen och ingen är mer glad än Mikael och jag.

Idag har jag varit ledig och ägnat precis hela dagen åt försäkringskassan.. Det är oerhört krångligt att vara sjukskriven, och det krävs att ens arbetsgivare anmäler till försäkringskassan att man är sjuk osv osv vilket såklart inte var gjort så det har jag fixat med idag. Sånt är så tråkigt att göra, och det är egentligen sjukt att  när man är "ledig" från jobbet pga sjukskrivning så tänker jag att man ska vila, men det går ju inte när man måste fixa med massa såna saker... Inte för att det är varje dag det är så, men som sagt, idag har varit en sån dag. Trist, men nu är det gjort. Sen har jag massa andra papper som ska skickas till försäkringskassan, men det är ansökan om graviditetspenning och inkomst osv.

Friskare kille med glitter i ögonen och egentid för mamman

Jag vågar knappt skriva det, men Nils är bättre, på riktigt! Jag är så himla glad och lycklig och lättad osv osv! Igår drack han ganska bra och åt litegrann och när han vaknade imorse så var han sig själv igen, glad och sprallig och som en liten papegoja och upprepade allt man sa tusen gånger. Han har till och med ätit frukost, lunch, mellis och middag idag och två små små minilussebullar på det! Plus att han har druckit bra. Han är heller inte riktigt lika tät i näsan och han hostar inte överhuvudtaget. Det känns så bra så jag kan inte beskriva det! Han ser frisk ut och de mörka ringarna under ögonen är puts väck, dessutom ät glittret i ögonen tillbaka, det är verkligen stor skillnad!

Igår jobbade jag typ fyra timmar, och det var så skönt att komma hemifrån en stund, samtidigt som jag höll på att oroa ihjäl mig för att jag inte var hemma. Fick pratat länge med min chef som är IVA-syrra och som har jobbat med barn och hon sa en himla massa bra grejer och förklarade grundligt saker jag undrat över och hon redde ut en hel del frågetecken och gav mig flera bra tips på att få Nils att äta och dricka.

Idag har jag varit iväg en sväng och fått lite egentid igen. Jag träffade Elin på stan för en fika. Det var SÅ välbehövligt och det var alldeles för längesedan vi träffades. Åh så skönt det var att få prata av sig och lyssna till lite andra saker än sjukdom. Nu har jag laddat batterierna!

Vi fikade på Raw Food House.

Vecka 24

Nu när jag varit långledig känner jag stor skillnad med sammandragningar och smärta i magen och ljumskarna. Jag har aldrig ont i varken magen eller ljumskarna och sammandragingar får jag extremt sällan och om de kommer så är det alltid på kvällen men inte på långa vägar så smärtsamma som när jag jobbade.

Kroppen: Magen är inte lika utspänd som den varit ett par veckor. Locket i örat har försvunnit, så himla skönt! Min hy i ansiktet har blivit bättre och förutom de röda märken som blivit efter de finnar jag haft så är nog huden bättre nu jämfört med innan jag blev gravid.
Vikt: + 4 kg

Mat: Jag blir inte lika mätt så fort som jag tidigare blivit.

Bebis: Det röjs runt ganska så mycket nu och vissa kickar kan man se utifrån magen.

Här kan ni läsa om vecka 24 när Nils låg i magen.  

Årsresumé 2014

2014 har varit ett bra år. Det har gått i rasande fart och jag tyckte att det inte var särskilt länge sedan vi firade nyår sist. Främst är det Nils som gjort året så himla bra och att han kom till världen har verkligen berikat mitt och Mickes liv. Han ger oss dagligen så mycket kärlek och många hjärtliga skratt. Jag önskar att vi inte bodde så långt från mina föräldrar för det är en sorg för mig och säkerligen alla andra att de inte träffas så ofta som jag önskar.

Det har varit ett relativt tufft år på jobbet, det är tunga patienter, sjuk personal, personal som säger upp sig, neddragningar på patientplatser osv. Jag älskar verkligen mitt jobb som sjuksköterska, men det är riktigt tufft, det sticker jag inte under stolen med.

Året slutade med sjukdom, och jag tror och hoppas att 2015 kommer att bli hur bra som helst, att vi får vara friska och att vi blir fyra i familjen.

Januari

Jag började att jobba efter lite mer än ett år som mammaledig. Det var såå skönt att få börja jobba igen, jag var ganska less på att bara vara hemma och vara mammaledig (såhär i efterhand undrar jag hur tusan jag kunde lessna på det, men ja, det gjorde jag iallafall). Nils lärde sig en massa nya saker när Micke var pappaledig med honom, som att sparka boll. Han började att äta själv. 

Vi var med Elin, Hannes och Elvin på Leos lekland ett par gånger och pojkarna lekte tillsammans, 

Kul att börja jobba igen, jag älskar mitt jobb som sjuksköterska. 

Vinterns första snö kom till Malmö, och vi köpte såklart en pulka så att Nils fick uppleva sin första snö i pulkan, och det var roligt tyckte han. 

Februari

Farfar blev sjuk och Micke Nils och jag åkte hem till Stenungsund. Mamma och pappa var utomlands så det var vi syskon som satt hos farfar på sjukhuset. När mamma och pappa kom hem och vi alla var samlade på sjukhuset var en himla fin stund och dagen efter somnade världens finaste farfar in. Det var precis som att han ville att vi alla skulle vara samlade innan han tog farväl. 

Jag började springa, eller jogga flera gånger i veckan.

Micke och Nils gjorde en massa roliga saker när Micke var hemma med Nils. Att titta på djuren i Folkets park var en stor hit, det är himla synd att djuren inte är kvar längre. 

Mars

Farfar begravdes. När jag ändå var i Stenungsund för att ta farväl av farfar passade jag på att gosa med Veronikas fina bebismage.

Jag var på klinikfest, och det var så himla roligt att få göra sig fin och ha roligt tillsammans med kollegorna. Micke och jag hade barnvakt en helg och vi var på dejt och såg bio och gjorde andra saker som är svåra att hinna med en liten ettåring.

Nils började tycka att det var roligt att leka utomhus på lekplatser. Tidigare var han inte riktigt lika imponerad utav det.

April

Vår stora lilla pojke började på förskolan! Det var Micke som skötte inskolningen och det gick galant. 

Vi firade påsken i Malmö då jag jobbade. Jag var sjuk flera gånger efter det att Nils började förskolan, jag antar att jag inte var särskilt motståndskraftig för dagisbacillerna. 

Vi hittade på en massa roliga saker med Elin, Hannes och Elvin. Vi var bland annat i Skanör, och vi grillade korv i vårsolen i parken vid spirallekplatsen. Nils och Elvin lekte mycket och Elin och Elvin var här på en mysig frukost och vi var på öppna förskolan.

Sötaste pojkarna i hela stan på väg till öppna förskolan. 

Maj

Mamma och pappa var i Malmö och hälsade på. Nils åkte på dagisbacillerna och var sjuk en del. 

Vädret visade sig från sin bästa sida och Nils och jag hängde i Folkets park en massa och så fort jag var ledig från jobbet tillbringade vi all ledig tid utomhus.

Vi besökte Hallongården för första gången. 

Det blev en hel del härliga kvällar på diverse uteserveringar. Bland annat var Lina, Elin och jag en solig kväll på Lilla Torg, Micke och jag på en supermysig dejt också det på Lilla Torg och jag hade en trevlig kväll med några kollegor och ett par flaskor rosé på en uteservering. 

Juni

De var ett gäng fester som avlöste varandra i juni. Först avtackningsfest för de sjuksköterskor som slutade, sedan Sandras möhippa och utgång med Sara och Henrik. På midsommar jobbade jag medan Micke och Nils firade med Marianne.

Mitt hår blev allt kortare och kortare. Även Nils klippte sitt hår för första gången och han var så himla duktig när han satt som ett litet ljus i frisörstolen.

Nils växte inte riktigt ihop med sin kurva så han var på barnendokrin där de konstaterade att han var fullt normal och efter det har han vuxit ikapp sin kurva finfint. 

Juli

Det var så himla varmt i juli, som att vara utomlands, och jag älskade det! Vi var ofta på stranden och i början tyckte Nils att vattnet var läskigt, men tillslut så var det riktigt roligt med vattnet. Han började prata och härma typ allt man sa. 

Gustav och hans tjej var och hälsade på i Malmö och vi gick och fikade på Far i hatten.

Daggen och Sandra gifte sig på Flädie vingård i Lund.

Micke var både bestman och toastmaster och vi fick bo på vingården och det var hur lyxigt som helst!

Vi var i Stenungsund och solade och badade en massa. Mamma och pappa började renovera farfars hus. En dag var vi i Slottsskogen och tittade på alla djur. 

Augusti

Under hela sommaren var Micke och jag duktiga på att hitta på saker själva utan Nils och Marianne var snäll att passa honom, win win för alla fyra då Micke och jag behövde egentid och Nils älskar sin farmor och tycker det är roligt att umgås med henne och hans farmor tycker likadant.

Eric och Jon var på besök här i Malmö. 

Vi firade Elin som fyllde år och bjöd på middag. Lina och Fredrik bjöd på kräftskiva.

Jag fixade och donade hemma och vi köpte en hel del nytt, mattor, och andra möbler och jag blev såå nöjd!

En fredag skulle jag träffa några kollegor för att äta och dricka gott. För säkerhets skull gjorde jag ett graviditetstest, jag trodde inte att det skulle vara positivt då det egentligen var två dagar för tidigt att testa. Men visst var det positivt så jag var tvugen att köpa ett nytt för att testa igen så Nils och jag gick till apoteket fortfarande iklädda pyjamasar för att vara där så tidigt som möjligt och fortfarande kunna testa på morgonurinet, och visst var graviditetstesten positivt, just  då visste jag dock inte till hundra procent att jag faktiskt var gravid eftersom jag blödde, så det var ovissa veckor innan det gick att bekräfta med ultraljud att jag faktiskt var gravid. 

Astrid bjöd på 2-års kalas och Nils var där med både sin mamma och pappa.

September

Jag kom in på barnmorskeprogrammet i Göteborg, men jag var ju såklart tvungen att tacka nej eftersom det inte hade funkat att plugga i Göteborg med så kort varsel som det faktiskt var. 

Jag berättade för Micke på hans födelsedag att han skulle bli pappa igen. 

Vi var på mysig tacosmiddag hos Elin och Hannes tillsammans med Lina och Fredrik och kidsen lekte och byggde koja och drack välling i pyjamas bredvid varandra i soffan. När de somnat spelade vi spel, en himla bra kväll.

Vi var på Ystad djurpark, Nils var överlycklig när han fick klappa getterna. 

Oktober

Jag fyllde 30 år blev firad på bästa sätt med hela familjen Wesström här i Malmö. Micke köpte en jättefin Marc Jacobs handväska till mig i födelsedagspresent. 

Jag var på tjejmiddag hemma hos Sara tillsammans med flera andra fina tjejer från jobbet. 

Vi var i Bokskogen en lördag tillsammans med Elin, Hannes och Elvin och vi grillade och hade en jättemysig dag.

Korvgrillning i Bokskogen.

November

Jag var på inskrivning hos barnmorskan, jag valde samma som jag hade när jag var gravid med Nils. November var en allmänt grå och långtråkig månad som kändes som att den aldrig skulle ta slut. 

Nils tal fortsatte att utvecklas och han var som en liten papegoja och härmade allt han sa. Han utvecklade sitt ordförråd något enormt och pratade i meningar och använde många ord och böjde orden så himla duktigt. Det var otroligt roligt att kunna konversera på riktigt med honom.

En iskall söndag var vi på en Almviks 4H-gård. Nils som älskar djur tyckte att det som var mest roligt på gården var att gräva grus i sin hink - han var inte särskilt imponerad av djuren, haha.

Micke, Nils och jag var på en jättemysig frukost på Systrar och bröder.

På jobbet hade vi julfest, det var Sara, Annie, Therese och jag som hade fixat det mesta med lekar osv. Caritas man hade gjort god mat och det var förta kvällen på länge som graviditeten inte gjorde mig dödstrött och jag hade en riktigt toppenkväll.

Magen växte och växte och jag kände mig mest tjock och inte alls särskilt fint gravid då magen var så himla liten när jag var gravid med Nils.

December 

Micke och jag var på RUL och fick reda på att det var en lillebror som bodde i magen. Jag träffade en doktor på specialistmödravården som var hemsk och inte alls lyssnade på mig vilket gjorde mig ledsen i flera dagar och allt kändes hopplöst. Jag blev sjukskriven 50% pga prematura förvärkar då det var väldigt tungt och tufft på jobbet, vilket det var hela året men när jag väl var gravid funkade det inte alls.

Vår lägenhet blev bostadsrätt som vi köpte. 

Nils var pepparkaksgubbe i luciatåget på förskolan. Tyvärr missade jag luciatåget då jag jobbade, men Micke var med och såg när Nils sjöng med i alla sångerna.

Lagom till jul åkte vi till Stenungsund. Jag träffade Vernika och Zigge, Emelie, Erik och Vilgot och  Gustav och Charlotte. 

Julen firades hos mamma och pappa i farfars gamla hus som de börjat renovera. Det var en jättemysig jul och lagom till Nils födelsedag kom Marianne upp.

Nils fick RS-virus och lunginflammation och blev inlagd på drottning Silvis barnsjukhus på sin födelsedag. Han var jättedålig och när han kom hem från sjukhuset fortsatte han att vara dålig och ville inte äta och dricka och det visade sig att han även hade fått dubbelsidig öroninflammation och svamp i hela munnen så barnakuten fick sig ett antal besök. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så orolig och mått så dåligt som jag gjorde när han var så sjuk. Samtidigt som jag gjorde precis allt i min makt för att få honom att må så bra som möjligt och ge honom alla möjlighet för att han skulle bli frisk fortast möjlig kände jag mig som världens sämsta mamma och jag hade ständig ångest och ont i hjärtat. Fy tusan för att se sitt barn må dåligt, jag hade gladeligen tagit all hans sjukdom och smärta! 

Vi firade nyår hemma, bara vi tre eftersom Nils var sjuk. Det blev en mysig nyårsafton och vi gjorde trerätters som vi åt i soffan framför tv:n. I och med att Nils varit sjuk ett tag hade vi vänt på dygnet och lagom till 12-slaget gick vi och la oss och lyssnade till alla nyårsraketer som lös in mellan rullgardinen.