Det där med de söta grymtande gris-liknande-ljuden, alltså de är såå söta. Det är när han börjar bli hungrig, eller då han ammar och släpper bröstet men inte är riktigt färdig (precis som att han ångrar sig och bara måste måste ha lite till) då gör han de söta ljuden. Annars är han inte direkt någon "skrikbebis, han skriker högt och ljudligt då han tycker att det har gått lite för länge för hans smak innan han får mat. Men det är bara då han skriker. När han är missnöjd då "grymtar" han mer och likom vrider hela kroppen, tex om han ska kräkas och innan kräket har hunnit komma upp.
Största delen av dygnet sover han fortfarande. Sover eller ammar. Och han ammar en hel del också faktiskt, väldigt mycket för att vara exakt. Ibland tror jag att jag ger honom bröstet lite för fort, så fort han låter litegrann liksom,och så tolkar jag det som att han är hungrig, men han kanske mer är missnöjd och vill kräka. Men man behöver ju lite av en "inkörsperiod" i början, men jag tror att jag börjar förstå allt bättre vad han vill. Sedan kanske det även är så att han själv inte alltid vet vad han vill. På nätterna äter två till tre gånger, och det känns verkligen helt okej. Det som är tråkigt är att byta alla blöjor på natten, för då måste man ju gå upp ur sängen, det behöver man ju inte då man ammar. I början på natten, fram till att han vill amma första gången sover han alltid i sin egna säng. När han ammar somnar jag alltid så då blir det inte att jag lägger tillbaka honom i sin säng.
På dagarna ammar han som sagt mycket. Och när han väl är mätt och han sover så är det ganska svårt att lägga ner honom, för då vaknar han gärna, och då är han typ alltid missnöjd till man tar upp honom och bär runt på honom eller ammar honom igen. På kvällen är det lättare att lägga ner honom i sin egna säng när han sover.
De få korta stunderna när han är vaken och inte är missnöjd har han börjat att titta på sin omgivning på ett annat sätt. Det är två tefats-stora ögon som nyfiket och intresserat tittar sig sakta omkring. Det är nu de senaste dagarna som han har börjat följa en med blicken, men han tappar snabbt fokus och liksom tittar "bakom" en med blicken istället.
Så härligt, han börjar redan tjocka på sig och få goa lår. Det känns som om han nyss föddes men samtidigt känns det som om han hängt med ett tag. Tiden med en bebis är konstig. Både snabb och långsam samtidigt.
SvaraRaderaAlltså. Jack kräktes också en del och jag tänkte att det var för att "det var fullt" i magen så att överflödet kom upp. Och därför klockade jag tiden mellan amningarna eftersom han också ville äta jämt och jag också gav bröstet direkt. Det slutade med att jag ammade var tredje timme och då kräktes han mindre. Det är inte säkert att jag hade rött men det är min erfarenhet med kräkbebis. Det kan säkert bero på annat också. Tim äter varannan timme men kräks typ aldrig...
Nu har låren verkligen tjockat på sig. När vi var på BVC häromdagen (för alla prickarna) så hade han gått upp ytterlugare 250 gram på bara fyra dagar.. Haha! Tror det är för att han är missnöjd så ofta, och jag tolkar det som att han är hungrig och ger honom bröstet och han äter gladeligen, fast jag nog tror att han egentligen inte är hungrig, men han vill nog ha tryggheten liksom.
RaderaNils var ju en riktig kräkbebis även han.. Han slutade kräka när han blev ett år ungefär. Det är så trist, men vad ska man göra liksom?
Ditt tips tål verkligen att tänkas på, för jag tror att han många gånger är "övertankad", men hur tusan gör gjorde du med Jack då han bara skrek, men det inte gått tre timmar? Eller skrek han inte då? Det är ju så lätt att bara ta till bröstet, men det är nog det som är en del av problemet.. hehe