En månad post partum

Det är helt fantastiskt hur snabbt kroppen återhämtar sig och hur fort magen försvinner, redan någon vecka efter förlossningen tycker jag att magen såg ut som innan. Nu är det drygt en månad sen som Olle föddes. Jag var enormt trött på magen och ville bli av med den redan i vecka 25 då magen var så mycket större denna graviditeten. Jag kände mig aldrig så fin som jag gjorde under min första graviditet.. MEN, självklart saknar jag magen nu när den inte finns där längre.. Jag kan avundas de som går med magen i vädret, vilket är såå sjukt eftersom jag verkligen verkligen ville bli av med magen när jag väl hade den.. Jag hade en bra graviditet trots att jag hade flödeshindret i artären som går till livmodern (vilket gjorde att jag var tvungen att äta Trombyl och gå på regelbundna kontroller på specialistmödravården). Jag hade inte ont någonstans (förutom i revbenen), ingen foglossning etc, ingen halsbränna, inget illamående och jag kunde fortsätta precis som vanligt.

Sammanlagt gick jag upp 11 kg (eller 10,7 kg om man ska vara noggrann), med Nils gick jag upp 9,5 kg och de försvann på en gång efter förlossningen, de har inte försvunnit lika lätt denna gången. Nu en månad efter förlossningen har jag 2 kg kvar till vad jag vägde innan jag blev gravid. Det stör mig faktiskt ärligt talat inte så mycket, jag tycker inte att jag ser någon direkt skillnad på min startvikt och det jag väger nu, det är mer att byxorna är jäkligt trånga i midjan. Magen ser ut som den gjorde innan jag blev gravid med Olle, dvs med bulan som är ovanför snittet efter kejsarsnittet med Nils. Min mage kommer aldrig att bli platt pga av den bulan, det är rätt trist, men det är så det är och det kan jag helt klart leva med. Magmusklerna är som innan graviditeten, dvs jag får ner ca 1,5- 2 fingrar mellan magmuskeldelningen. Jag har laddat ner appen "mammamage", men inte börjat med den ännu. Jag promenerar 7 km tre dagar i veckan, så jag hoppas att jag kommer att tappa de två kilon som är kvar bara på promenader.

Jag har redan börjat att tappa en hel del hår... När jag duschar så är det alltid stora tussar som ligger på golvet då jag är färdig, och mina hårstrån finns precis överallt där jag är.. Jag hoppas att jag inte tappar så mycket hår i luggen som jag gjorde sist, för den blev så tunn att jag var tvungen att klippa lugg, och den har ju inte vuxit ut ännu...

Jag tycker att jag återhämtat mig fort efter graviditeten. Egentligen upplever jag ingen skillnad återhämtningsmässigt jämfört med förra graviditeten då jag blev förlöst med katastrofsnitt. Jag hade inte ont då och inte heller denna gången. Direkt efter att Olle var ute var jag uppe och gick och jag gick från förlossningen till BB typ 2,5 timme efter att han var ute, rullandes den lilla plastbaljan med Olle i. Jag kände mig precis som vanligt trots att jag precis fött ett barn. De två stygnen jag fick har jag heller aldrig märkt av.

Känslomässigt är jag mer stabil efter denna graviditeten, och det beror nog på att jag är trygg i min roll som mamma, plus att jag inte genomgått ett katastrofsnitt igen, men även att jag sluppit alla de komplikationer som uppstod efter snittet med Nils.

Det är konstigt att nio månader som i början känns så extremt långsamma, såhär i efterhand känns som en evigheten sedan.. Jag kommer ihåg när jag fick plusset på graviditetstestet, och att jag samtidigt blödde, vilket gjorde att jag trodde att jag fått missfall. Och jag minns hur jag gick till doktorn för att få reda på om det var ett missfall eller ej, och hur han då inte kunde se, vad det nu är man ska se för att det ska vara en normal graviditet. Och så fick jag en tid för återbesök en vecka framåt, och den veckan var den längsta i hela mitt liv typ... Vid det återbesöket såg allt bra ut, men läkaren ville ändå att jag skulle komma tillbaka ytterligare en gång för att se så att hjärtat slog. Åh herregud så lycklig jag var då jag äntligen, efter flera veckors ovisshet och blödningar och smärta, fick veta att allt såg bra ut, jag VAR gravid och det lilla hjärtat innuti magen slog. Sedan var jag på KK akuten tre gånger pga av kraftig smärta, och då var oron tillbaka.. Men även de gångerna såg det bra ut. När jag sedan var på mitt första besök på specialistmödravården och de berättade att jag hade ett flödeshinder vilket kunde göra att bebisen blev tillväxthämmad och även att moderkakan kunde lossna (flödeshindret hade jag när jag var gravid med Nils, men de visste de inte då, så han föddes lite för liten och moderkakan lossnade ju vilket gjorde att jag fick katastrofsnittas) då blev jag så orolig så orolig igen... Så därför har det varit sååå skönt att få gå på alla extrakontroller på specialistmödravården, det har gjort att jag faktiskt inte varit särskilt otrolig under sista halvan av graviditeten. Och sedan var det ju sååå roligt och mysigt att få titta på Olle med både vanligt ultraljud men även 3D/4D ultraljud så många gånger som jag faktiskt fick göra, plus att det var otroligt skönt att de hade stenkoll på denna graviditet det gjorde mig verkligen lugn på ett helt annat sätt än graviditeten med Nils (och då visste jag ju som sagt inte att den graviditeten inte var normal).

Sista magbilden som är tagen hemma, i vecka 38+5, samma dag som vattnet gick!

En liten rolig grej som jag såg när jag läste igenom gamla gravid-blogginlägg var att innan jag gjorde RUL med Nils, så var han beräknad till 27/12, sedan blev jag ju flyttad två dagar till 25/12, men Nils är faktiskt född 27/12 och Olle är född 24/4 vilket var datumet jag var beräknad till innan jag gjorde RUL med Olle (blev flyttad sex dagar bakåt till 30/4). Så, med båda barnen har jag blivit flyttad vid RUL, men de båda har kommit på beräknat förlossningsdatum från "sista mens", dvs det man utgår ifrån innan man gör rutinultraljud. 

Breezysufflett

Det blev så himla varmt i liggdelen så jag införskaffade en solsufflett, eller ja, två stycken, en till Olle och en till Nils. Innan velade jag en hel del, och tänkte att jag kanske skulle ha köpt två offwhite suffletter, då jag tänkte att det var svalare med vita suffletter jämfört med svarta som vi i vanliga fall har. Men så blev det två breezys, och det är jag glad för för det är verkligen toppen! 

Bugaboo Donkey med breezy sufflett. 

Sluta med blöja

Det händer grejer här hemma minsann.Först slutade Nils med nappen, bara sådär ju. Sedan slutade han att sova middag på dagen (på förskolan sover han ca 45 minuter, men det är inte varje dag han gör det) och sedan två veckor tillbaka har han även slutat med blöja! Min lilla pojke börjar bli stor..!

Tidigare har han inte velat prova att sitta på pottan, nästan blivit arg då man föreslagit att han ens skulle sitta på den med kläderna på. Men sedan den när den dagen då jag fick gå till förskolan och hämta hem honom för att han hade ögoninflammation, har han kissat på pottan. Jag minns inte ens hur det hela började, men jag satte honom på pottan och det kom kiss och sedan skrotade vi blöjorna helt och han kissar varje gång man tar honom till pottan. Det har hänt någon olycka då och då, men det är faktiskt sällan. På dagis är han ännu mer duktig och där har det aldrig hänt "olyckor".

I början fick han ett klistermärke att sätta på pottan varje gång han kissat, men sedan började jag glömma bort det så det rann helt enkelt ut i sanden, utan problem. Nu har han även slutat med pottan, så nu kissar han på toaletten istället vilket är himla smidigt eftersom det inte alltid finns pottor när man inte är hemma, tex på köpcentrum eller hemma hos vänner etc.

På natten har han fortfarande blöja, men oftast är den snustorr då han vaknar så jag tänkte att han skulle få sluta med blöja även på natten, men jag måste köpa ett stort "kissunderlägg" först bara.

Nu kör vi projekt "nr 2 i pottan/toan", men det går inte lika bra, men det var precis vad jag hade förväntat mig efter att ha läst en hel del om det.

Polisbilskalsonger, lyckan för en snart 2,5-åring.

Rosa ballerina

Alltså, jag äääälskar mina nya rosa ballerinaskor! Älskar färgen, älskar den lagom låga klacken, älskar det mjuka skinnet och framförallt älskar jag den rosa stora rosetten. De kommer från Heelow, och är tydligen så populära att de redan är slutsålda i just denna färgen.

Mjölkproteinallergi?

Sedan nästan en vecka tillbaka har Olle varit väldigt missnöjd, det har inte gått att lägga ner honom överhuvudtaget dagtid då har han gråtit och skrikit nåt enormt. Inte ens när man bar honom har han varit nöjd.. Dagtid har han haft enormt svårt att komma till ro, och då han väl somnat har han sovit max 10 minuter åt gången. Han har enormt mycket röda prickar i ansiktet och öronen har har sett jättekonstiga ut med typ "gula torra sår", oerhört svårt att förklara. Han kräker som bara den, vilket han gjort sedan han föddes, och jag byter bajsblöjor så många gånger varje dag att jag inte ens kan hålla reda på hur många gånger det faktiskt är..

Vid lunch idag så höll jag på att gå upp i atomer.. Jag var så hungrig och hade inte kunnat äta frukost då han varit så gnällig och bara ville att jag skulle bära runt på honom och då jag hade en tandläkartid att passa så han jag helt enkelt inte att äta frukost.. När jag stod och stekte två ägg till lunch så låg han i vår säng och gallskrek, för just då kunde jag ju inte hålla honom, om det skulle skvätta något varmt på honom när jag stekte äggen.. Sedan när jag skulle äta så kunde jag ju inte heller hålla honom eftersom det är svårt att skära samtidigt som man bär någon.. Jag slängde mig maten så fort att jag fick ont i magen, och mätt blev jag inte heller. Jag höll på att börja gråta då jag tyckte att situationen var så jobbig och jag tyckte så synd om Olle.. Så jag tog honom i famnen och sprang ner till BVC (som ligger 10 meter från vår lägenhet) och visade alla utslag till BVC-sköterskan och förklarade hur det har varit den senaste veckan... Hon sa direkt att hon trodde att han har mjölkproteinallergi.... Det trodde vi ju även med Nils, så därför åt jag mjölkproteinfri kost i några veckor, men som tur var hade Nils inte det..

Det är mycket som stämmer in på Olle vad gäller mjölkproteinallergi. Han går upp i vikt otroligt bra, så just den biten stämmer inte i, men alla andra symptom gör det. Så från och med idag äter jag mjölkproteinfri kost, skittråkigt, men vad gör man inte får att ens barn ska må bra? Nu håller vi tummarna för att han inte är allergisk, utan att det helt enkelt är något övergående. Stackar stackars Olle!

Syskonmatch

Jag älskar att kunna matcha bröderna Wesströms kläder. Allra mest roligt är när samma tyg finns i både bebisplagg och barnplagg, eller om det är exakt likadant plagg, men såklart olika storlekar då.

De randiga tröjorna och de blå med ankare kmmer från KappAhl's Newbie. Annansbodyn och annansshortsen kommer från Lindex. 

Olle en månad

En månad, 4 veckor, 28 dagar, ja herregud, vår fina lilla lillebror har funnit hos oss så länge. Det är så svårt att greppa att Olle varit utanför magen i en månad, för det känns inte som en månad, snarare en eller två veckor, men tiden går fort när man har roligt sägs det ju. I början "glömde" jag liksom bort att Olle fanns (ja, alltså inte på riktigt glömde honom, det var ju inte så att jag glömde honom mataffären etc) i familjen. Och så kom jag på mig själv när jag såg honom eller när han gjorde sig till känna genom sina söta grymtande gris-liknande-ljud och då fylldes hela min kropp av värme och jag kände hur otroligt lyckligt lottad jag var som faktiskt hade två barn.

Det där med de söta grymtande gris-liknande-ljuden, alltså de är såå söta. Det är när han börjar bli hungrig, eller då han ammar och släpper bröstet men inte är riktigt färdig (precis som att han ångrar sig och bara måste måste ha lite till) då gör han de söta ljuden. Annars är han inte direkt någon "skrikbebis, han skriker högt och ljudligt då han tycker att det har gått lite för länge för hans smak innan han får mat. Men det är bara då han skriker. När han är missnöjd då "grymtar" han mer och likom vrider hela kroppen, tex om han ska kräkas och innan kräket har hunnit komma upp.

Största delen av dygnet sover han fortfarande. Sover eller ammar. Och han ammar en hel del också faktiskt, väldigt mycket för att vara exakt. Ibland tror jag att jag ger honom bröstet lite för fort, så fort han låter litegrann liksom,och så tolkar jag det som att han är hungrig, men han kanske mer är missnöjd och vill kräka. Men man behöver ju lite av en "inkörsperiod" i början, men jag tror att jag börjar förstå allt bättre vad han vill. Sedan kanske det även är så att han själv inte alltid vet vad han vill. På nätterna äter två till tre gånger, och det känns verkligen helt okej. Det som är tråkigt är att byta alla blöjor på natten, för då måste man ju gå upp ur sängen, det behöver man ju inte då man ammar. I början på natten, fram till att han vill amma första gången sover han alltid i sin egna säng. När han ammar somnar jag alltid så då blir det inte att jag lägger tillbaka honom i sin säng.

På dagarna ammar han som sagt mycket. Och när han väl är mätt och han sover så är det ganska svårt att lägga ner honom, för då vaknar han gärna, och då är han typ alltid missnöjd till man tar upp honom och bär runt på honom eller ammar honom igen. På kvällen är det lättare att lägga ner honom i sin egna säng när han sover.

De få korta stunderna när han är vaken och inte är missnöjd har han börjat att titta på sin omgivning på ett annat sätt. Det är två tefats-stora ögon som nyfiket och intresserat tittar sig sakta omkring. Det är nu de senaste dagarna som han har börjat följa en med blicken, men han tappar snabbt fokus och liksom tittar "bakom" en med blicken istället.

Man ser att Olle vuxit en hel del på de här fyra veckorna. Kinderna har blivit lite rundare och de små smala kyckling-låren börjat även de att bli lite mer runda (fast det är knappt märkbart på benen). På längden syns det också att han vuxit. Han kan fortfarande ha storlek 50 (utom H&M:s storlek 50, de är minimala i storlek), men har börjat att använda även storlek 56. Nu i veckan bytte vi från storlek 1 på blöjorna till storlek 2.

Besök på BVC

Idag har vi varit på BVC. Förra veckan blev det inget besök då sköterskan tyckte att Olle gått upp så bra i vikt. Även idag hade han gått upp bra i vikt, och växt bra på längden. Idag vägde han 4220 gram, huvudet var 37,5 cm och han var 55 cm lång, och det förstår jag med tanke på hur ofta han äter.. Han kräker väldigt mycket så det hade jag några frågor om idag då han ibland får panik och låter missnöjd precis innan han kräks. Det är precis som att det "sitter fel" innan det kommer upp liksom. Hon föreslog att jag skulle prova att pumpa ut mjölk innan jag lägger till honom då hon misstänkte att han var "glupsk" och därför fick i sig för mycket mjölk på kort tid. Så det ska jag testa imorgon tänkte jag.

Åsa testade hur stark han var i nacken, och då fick han ligga på mage på skötbordet, och det var verkligen inga problem då han hållit sitt huvud själv sedan han föddes (fast man får alltid ha en hand bakom då han lätt "tappar" huvudet). Så han lyfta sitt huvud fint och låg där och spejade. Han följde Åsa med blicken när hon flyttade sitt huvud. Och just det har jag varit lite orolig över då jag inte tycker att han följer saker med blicken, eller fixerar blicken.. Men de senaste dagarna  har jag kunnat se hur han börjat att intressera sig för att titta och hur stora ögonen är när han tittar runt. Och han kan följa tex mig, eller en leksak med blicken, men han tappar lätt fokus och blicken hamnat någonstans bakom typ. Men det var tydligen inget man behövde oroa sig för, så det ska jag försöka att inte göra.

På väg till BVC. 

Sötaste söta Olle.

En extra ledig dag

Igår var det Kristi himmelsfärd, och Micke var ledig och eftersom det var klämdag idag var han ledig även idag (vissa har det bra, och med då menar jag att jag aldrig är ledig när det är klämdagar). Det var himla skönt och lyxigt och mysigt att ha honom hemma igår och idag och att veta att han är hemma två dagar till.

Jag hade fel, Nils har ögoninflammation, men väldigt väldigt lätt eller lite eller vad man nu säger. Han och Micke var på vårdcentralen igår och fick antibiotikaögondroppar utskrivna. Läkaren kollade även Nils hals och öron och sa att han även har öroninflammation (igen, tredje gången på fyra månader nu), men eftersom han i symptomfri skrev hon inte ut någon antibiotika. Inatt skrek och grät han sig igenom typ hela natten, och det är verkligen inte likt honom, han var verkligen hysterisk och det fanns inget som kunde trösta honom, det var så himla synd om honom.. Så Micke gick till vårdcentralen med Nils även idag och fick då antibiotika utskrivet. Denna gången fick han Amoxicillin istället får Kåvepenin då det ska smaka typ hundra gånger bättre. Läkaren skrev även en remiss till öron-näsa-hals eftersom han han så öroninflammation så många gånger på kort tid.

Det har varit helt fantastiskt väder idag så på eftermiddagen var vi ute några timmar. Eftersom Nils inte har någon feber och inte är snorig eller påverkad på annat sätt så kändes det ändå okej att vara utomhus, men vi tog det lugnt och gick en promenad bort till apoteket och sedan till Folkets park och köpte glass som vi åt i solen.

På väg till apoteket för att hämta ut antibiotika till Nils.

Nils väljer glass. Han sa "jag vill ha en pinnglass" till killen i kiosken. 

Pinnglassen blev en Nogger och den fick högt betyg av Nisse.

Jag åt Magnums nya Pink med hallonsmak, den var riktigt god då den inte var så himla söt.

Push present

Detta otroligt fina halsband fick jag av Mikael, som push present. En push present är en present som den blivande pappan ger till sin partner för att visa sin uppskattning och för att fira den speciella händelse det är att föda ett barn. Det är två silverberlocker som hänger i en lång silverkedja, på ena berlocken står det Nils och på den andra står det Olle, så att jag alltid kan bära dem med mig, nära mitt hjärta. Jag blev så otroligt glad, jag älskar halsbandet och tycker att det är så vackert samtidigt som jag älskar tanken på att alltid bära med mig mina barn.

Just nu har jag bytt till en kortare kedja då den som följde med berlockerna är 70 cm lång, och passar därför utmärkt då man vill ha det utan på en tröja, blus etc. Nu när jag har berlockerna i en kortare kedja kan jag ha halsbandet på mig hela tiden och det passar ju till allt, oavsett vad jag har på mig.

Halsbandet kommer från Atom 47, som ligger här i Malmö. 

Nils och Olle.

Sluta med napp

Det är helt galet bra, men Nils har banne mig slutat med napp! Det var dessutom bara en slump att det blev så. Förra veckan hittade vi inte nappen när han skulle sova, han märkte heller ingenting själv och jag sa såklart inget. Kvällen efter frågade han efter nappen och vi letade efter den men hittade den inte. Sedan har han frågat någon mer gång, men accepterat då vi sagt att den är borta. Nu har han inte frågat eller pratat om napp alls de senaste dagarna och han bryr sig heller inte om att Olle har napp. Tänk att det kunde gå såhär smidigt, det hade jag aldrig trott!

Bye bye alla nappar!

VAB

Det var inte länge Nils han gå på dagis nu när Mikael börjat jobba igen, två dagar. I förmiddags ringde de från förskolan och sa att Nils fått ögoninflammation, så det var bara att traska och hämta honom. Jag tror dock inte att ha har ögoninflammation, då han bara är röd i ögat och inte geggig eller rinning. Idag har alltså varit min första dag hemma själv med båda barnen. Det har gått både bra och dåligt.

Så fort Nils var hämtad så satte jag båda barnen i vagnen och gick på en långpromenad med dem. Vi tittade på ankorna som fått ankungar, något som Nils var riktigt fascinerad över. På vägen hem köpte vi med oss ingredienser till chokladbollar då det hade börjat regna, så det fick helt enkelt bli en eftermiddag inomhus. Vi bakade chokladbollarna tillsammans, och Nils hällde i alla ingredienser och blandade runt. Det gick riktigt bra att baka med honom och han uppskattade det. Efter lunchen var tanken att Nils skulle sova så att jag kunde vila lite och amma Olle, men Nils ville inte alls sova så vi låg alla tre i Mickes och min säng och tittade på barnkanalen och vilade.

Efter vilan kokade jag kaffe och så fikade jag och Nils på chokladbollarna medan Olle sov. Det var inga vanliga chokladbollar då vi varken hade socker eller smör i. Istället hade vi dadlar och kokosolja och det blev faktiskt riktigt riktigt goda, något jag inte riktigt hade förväntat mig.

Sedan var Olle jättehungrig och skrek samtidigt som Nils tappade ut allt sitt duplo och snubblade över det och blev arg för att han tappat ut sitt duplo samtidigt som han blev ledsen för att han slog sig. Detta i exakt samma sekund som Olle börjat amma, så jag fick springa ut i hallen där Nils låg på golvet och var både arg och ledsen (INGEN bra kombination när man heter Nils och är 2 år och 5 månader gammal) och mjölk sprutande överallt... Nils blev sådär trosigt ledsen-arg och ville inte alls ha min hjälp eller tröst, samtidigt som han visst ville ha det. Olle låg inne i sovrummet och skrek och mjölken sprutade..... KAOS! Då gick jag faktiskt tillbaka till Olle eftersom Nils bara blev arg och inte alls ville ha tröst.. Usch usch så hemsk jag kände mig, men vad skulle jag göra?

Nils och apan, hans "kompis" som han ständigt leker med och som ska vara med överallt. 

En sovande Olle.

Spännande med ankungar!

Nils sa "mamma anka, pappa anka och tre ankbebisar". Han är riktigt duktig på att räkna och läsa siffror Nils.

Lillebror och storebror middagsvilar.

Kaffe och chokladbollar; onsdagslyx på hög nivå.

"Mmm, så goda chokladbollar mamma. Jag vill ha en till."

Lite smått stressad känner jag mig fortfarande trots att Micke varit hemma några timmar (jag råkade sno en grannes tvätttid mitt i allt kaos också, fick för mig att det var torsdag och grannen blev inte direkt överlycklig på mig, vilket jag verkligen förstår. Så när jag låg och ammade i en alldeles blöt nerkräkt säng så ringde det på dörren...  Nils blev näst intill hysterisk och sa typ tusen gånger "det riner på dörren mamma". Jag fick gå och öppna med lillebror ammandes, och där stod arga grannen och sa att jag tagit hennes tvätttid, hahahha, vilken syn det måste ha varit.). Nu ska det bli riktigt riktigt skönt att lägga sig och sova.

Längre vakna stunder

Olle har börjat att vara vaken längre stunder nu. Det är lite olika, men som igår var han vaken flera timmar i sträck, idag har han varit vaken någon halvtimme åt gången kanske. Oftast är det så att han vaknar, lite som en söt liten griskulting för att han vill äta och då han har ätit och blivit nöjd så kan han vara vaken.

Första dagen själv

Igår var första dagen jag var själv med Olle. Micke började att jobba igår, och körde Nils till förskolan på väg till jobbet. Olle och jag startade dagen med en sovmorgon till 9:15, och det var välbehövligt eftersom det inte blir lika mycket sömn som vanligt då man har en nyfödd som ska ammas och bytas blöja på.

Det var riktigt skönt att vara själv, över förväntan faktiskt. Jag kommer ihåg när Micke började att jobba när Nils var nyfödd; då tyckte jag att det var hemskt när vi var själva de första dagarna. Så upplevde jag det inte alls nu, men det beror ju säkert på att jag är mer trygg i min roll som mamma och att jag redan gjort detta en gång tidigare.Det som är lite "problematiskt" är stundtals att hinna med sig själv, tvätta och klä på sig och att få äta, men helt ärligt så gick även det bra och var inte alls lika oanständigt som jag upplever att jag tyckte när Nils var nyfödd.

På förmiddagen var vi ute på en promenad i Pildammsparken tillsammans med Elin och Elvin. När vi kom hem åt jag lunch och ammade Olle och sedan var det dags att lägga Olle i vagnen för att promenera bort till förskolan och hämta Nils. Det gick så himla bra att hämta honom; han blev överlycklig då jag kom och klädde gladeligen på sig sina ytterkläder, vilket han aldrig gör annars. Sedan satte jag honom i vagnen, bredvid Olle, och även det gick toppen (annars vill han gärna gå själv, och det är ju toppen, men just igår ville jag hem snabbt). När vi kom hem åt vi mellis och lekte en stund och Nils var på toppenhumör! Jag ammade Olle i soffan och Nils lekte bredvid med sitt Duplo och på riktigt så var faktiskt allt frid och fröjd.

När Micke kom hem från jobbet var alla glada och nöjda och jag hade till och med börjat med maten.

Lilla godisen.

En lekande storebror och en ammande lillebror - allt frid och fröjd.

Första badet

Olles navel trillade av redan förra veckan, men dels så har det blött lite litegrann från navlen, och sedan har vi inte känt något behov av att bada honom fören nu (han kräker ju en hel del, och det lägger sig gärna i de små vecken i halsen vilket kan vara svårt att tvätta bort enbart med tvättlappar). Så idag gjorde vi rent badbaljan minutiöst och mätte upp exakt rätt temperatur (sådär gjorde vi i början med Nils också, och det föll med tiden bort) med en termometer och la ner Olle i det sköna vattnet. Han tyckte mycket om det och tittade nöjt omkring sig med sina stora blåa ögon.

Nils var med och han tyckte det var riktigt kul att bada sin lillebror.

Mina tre fina killar.

Olle, fina fina Olle ♡

Lilla storebror badar lillebror ♡

Fredag

Imorse sms:ade Elin och frågade om jag ville följa med henne och Elvin på en promenad. Så efter amning la jag Olle i vagnen och promenerade bort till Pildammsparken där jag mötte upp Elin och Elvin. Det blev en härlig promenad i den gröna lummiga parken och en massa prat om förlossning och husköp bland annat.

Nils tycker som sagt att det är lite jobbigt att inte vara själv längre, men nu på eftermiddagen har han faktiskt känns lite mer som vanligt. Han tycker det är roligt när man involverar honom i allt som har med Olle att göra. Han tycker det är kul att få vara med och byta blöja och då får han en egen tvättlapp att tvätta med. Jag försöker att ge Nils så mycket egentid med bara mig som möjligt, men det är svårt med en nyfödd som gärna ammar ofta.. Men nu på kvällen så låg Olle och sov på mitt bröst och så satt Nils nära nära och jag hade armen runt honom och sedan läste vi typ 15 böcker på raken och det var sååå mysigt!

Promenad i Pildammsparken. Olle sov sig igenom hela promenaden. 

Skön stil.

"Jag vill hålla lillebror" säger Nils ofta. 

Öppna förskolan och BVC besök

Igår var det planeringsdag på förskolan, så det var stängt. Därför var Nils hemma med oss igår vilket var himla mysigt. På förmiddagen gick vi till öppna förskolan då Nils älskar sångstunden med Karin och Lisa. Jag hade Olle i vår nya bärsele (Beco Gemini) som vi fick av mamma och pappa när de var här och hälsade på. Det var super att ha honom i den, då hade jag båda armarna fria och kunde vara med Nils och göra i princip allt. Nu var ju iofs Micke med på öppna förskolan, så jag hade inte behövt ha honom i bärselen, men det var skönt att "träna" lite. Efter sångstunden ville Nils inte gå hem, han ville leka med alla bilar som finns där, men tillslut gick han med på att gå hem. Han behövde äta lunch lite tidigare så att han kunde sova sin middagsvila lite tidigare än vanligt då vi skulle till BVC för att väga Olle.

Amningen fungerar verkligen och Olle hade gått upp från 3400 gram till 3700 gram på en vecka! Jag frågade även om det gick att mäta honom, och han är fortfarande 52 cm lång. Känns så himla himla skönt att allt bara rullar på och funkar med Olle!

Ett ammande barn, och ett lekande. 

Sångstund - en mycket koncentrerad Nils.