Nils

Låt mig presentera vår glada bebis Nils - ja, för det är det han ska heta!

NILS 

Idag har vi provat napp, vilket gick mycket bra. Hoppas bara att han inte glömmer av att äta..

Vi myser på här hemma och börjar få rutin på saker och ting. Till och med nätterna och sömnen fungerar bättre. Nils ammar ett par gånger på nätterna och sedan får Micke lägga honom i sin nya säng, för att ta mig upp ur sängen med Nils i famnen blir för tungt för mig. Det är tyvärr så att mitt operationssår blivit fult och irriterat då jag inte tålde agrafferna, så jag fick ta bort dem igår och har därför bara stripes som håller ihop såret som absolut inte har läkt som det skulle... Jag kommer att behöva stripa såret i flera månader och måste vara super försiktig och inte lyfta nånting. Ska försöka bli sjukskriven istället för mammaledig, jag kan liksom inte ens ta mig ut ur lägenheten utan Mickes hjälp... Hur ska det gå när han börjar jobba?? Därför har vi köpt en STOKKE sleepi mini så att jag kan ha Nils med mig i lägenheten. Eftersom jag blev snittad kan jag ju inte bära med mig korgen jag pysslat med. Men det gör inget för STOKKE sängen är toppen, riktigt bra med hjul! Och Nils sover som en prins i den! Och jag ser honom från sängen - perfekt!

Vi har valt att inte ha någon sänghimmel.

Igår var vi nere och sa hej till min barnmorska Laila, världens bästa!!! Micke och jag satt och pratade med henne en timme, trots att vi inte hade tid hos henne - hon var så gullig att hon tog sig tid till detta. Vi gick igenom min förlossningsjournal och det visade sig att Nils var riktigt dålig från det att vi kom in till förlossningen, det visade sig även att det inte "bara" var ett urakut kejsarsnitt, utan ett katastrof kejsarsnitt då de misstänkte placenta avlossning.... Tänk vilken otrolig tur vi haft ändå!!! Vi pratade länge om hur både Micke och jag upplevde förlossningen och Laila lyssnade och förklarade. Sedan tittade hon på mitt operationssår - trots att hon egentligen inte behövde då hon har något med mig att göra längre eftersom jag inte är gravid. Det var hon som sa att det inte såg bra ut, hon kallade även in fler barnmorskor som tittade på det såret och även de konstaterade samma sak. De kunde inte ta agrafferna där då de inte hade någon agrafftång, men Laila var så himla snäll och tvättade och la om såret och sa att jag genast skulle gå till vårdcentralen och få det påtittat. När vi ändå var hos barnmorskan frågade hon om vi fått kontakt med BVC än, vilket vi inte hade fått. Då gick hon och tog reda på varför. Det visade sig att BB inte skickat några papper på Nils till BVC, så de visste inte ens om att han existerade... Så då var Laila gullig och hämtade en BVC-sköterska så vi fick ta alla våra miljoner frågor om Nils. Hon vägde honom och han är gått om sin födelsevikt!!! Han väger nu 3080 gram så uppenbarligen fungerar amningen bra! Tänk att det finns så fantastiska människor - tusen tusen tack Laila och Åsa för igår!!!