onsdag 24 juni 2015

Olle två månader

Det är inget litet spädbarn vi har här hemma längre, nä, nu är det minsann en liten bebis istället. Och inte så himla liten heller för den delen, han växer så det knakar och idag när vi var på BVC var han 58 cm lång och vägde 5430 gram och huvudomfånget var 39 cm. Han har 56 på kläder, och storlek 2 på blöjor.

Olle två månader.

Han är mera "med" nu också och till skillnad från när han var en månad gammal så är han vaken större delen av dagarna och då ligger han och tittar sig omkring. Jag har varit orolig för hans syn då jag inte tyckt att han tittat på oss utan runt omkring, som att det varit svårt att fånga hans uppmärksamhet liksom. När han ligger på skötbordet älskar han att ligga och titta på mobilen som hänger där ovanför, och kommer man då med en leksak som man vill att han ska titta på istället så är det svårt att få honom att se just den, eller att få honom att se att det är jag som står där och byter på honom. Men så fort han "får syn på en" så följer han en med blicken, och han fokuserar blicken jättefint. Jag har legat sömnlös pga av detta och oroat mig en massa massa massa. Men nu har jag i princip slutat att oroa mig, för han SER oss, och han ser saker runt omkring och han följer en med blicken. Han ler och han pratar tillbaka till en, både verbalt och med hela kroppen och idag på BVC så fick även Åsa se det och han sa det är absolut inget fel på hans syn. Dessutom så märker jag själv mycket stor skillnad bara de senaste dagarna, när han exempelvis ligger på skötbordet så tittar han både på mobilen och på mig, och så fort jag flyttar på mig så följer han mig med blicken. Det är helt fantastiskt underbara leenden han ger, och när han "pratar" tillbaka så är det så gulliga ljud han gör, det är så bedårande att jag får tårar i ögonen ibland.

Goa kinder och vackra leenden.


Han är som sagt vaken i princip hela dagarna. Han sover sällan, och när han gör det så är korta korta stunder, typ 10-15 minuter. Han somnar lättare om man bär honom, har honom i bärselen, om han ligger tätt tätt intill en i sängen, men så fort man reser sig eller lägger honom ifrån så vaknar han på en gång. Nattetid sover han jättebra. Han somnar någon gång mellan 21 och 22 och sover sedan i sin egen säng fram till 03 ungefär då han vill äta. Jag somnar oftast när jag nattammar honom så därför sover han bredvid mig till antingen han vaknar för att äta vid 06 eller då jag vaknar vid 07 ungefär. Nu mera så ammar jag honom inte så extremt ofta som jag gjorde tidigare, då han ville äta så fort han var vaken.


Det verkar, som det ser ut just nu, att Olle trots allt är mjölkallergiker.. Han får prickar i ansiktet och på kroppen och även eksemliknade utslag på kroppen, han är gasig och verkar besvärad av det, han kräker extremt mycket (även det var länge sedan han åt, och det följer heller inte något mönster, det kan komma när som helst, mycket, lite, men oftast mycket och många kräkningar), och det tar många dagar till han gör nummer två i blöjan (och då krävs det ofta lite retning för att det ska komma något). Han är inte helt tillfreds heller, liksom "knorrar" och drar ihop kroppen och man ser på honom att han inte är helt nöjd. Så nu har jag uteslutit mjölk ut min mat igen (skittrist), men det blir faktiskt inte riktigt bra, så jag har tänkt att prova att utesluta även ägg och börja med Minifom, så får vi se om det blir bättre.

Jag har provat att lägga honom i babygymmet någon gång, och det funkar en liten stund om han är på bra humör. Att ligga på mage, funkar ganska bra faktiskt, han är riktigt stark i nacken, vilket han varit sedan han föddes faktiskt. Han har kunnat hålla nacken själv sedan han var miniliten, och han håller alltid huvudet själv när han sitter i ens knä etc.








6 kommentarer:

  1. Det är helt otroligt vad han vuxit till sIG! Känns som du fick honom igår 😉 han är väldigt söt hur som helst. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han växer så himla fort :) Tack <3

      Radera
  2. Gud va söt han är! Beeeebis:)

    SvaraRadera
  3. Vilken liten sötnos han är!
    Det där med blicken är nog en typisk mamma-hang-up, vi måste ju alltid oroa oss för något, eller hur?!
    Tråkigt med mjölkallergin. hoppas att det växer bort...
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, eller hur <3
      Skit tråkigt med allergin... Och så jäkla tråkigt att ingen tar mig på allvar och hjälper mig vidare.

      Radera