Olle två månader.
Han är mera "med" nu också och till skillnad från när han var en månad gammal så är han vaken större delen av dagarna och då ligger han och tittar sig omkring. Jag har varit orolig för hans syn då jag inte tyckt att han tittat på oss utan runt omkring, som att det varit svårt att fånga hans uppmärksamhet liksom. När han ligger på skötbordet älskar han att ligga och titta på mobilen som hänger där ovanför, och kommer man då med en leksak som man vill att han ska titta på istället så är det svårt att få honom att se just den, eller att få honom att se att det är jag som står där och byter på honom. Men så fort han "får syn på en" så följer han en med blicken, och han fokuserar blicken jättefint. Jag har legat sömnlös pga av detta och oroat mig en massa massa massa. Men nu har jag i princip slutat att oroa mig, för han SER oss, och han ser saker runt omkring och han följer en med blicken. Han ler och han pratar tillbaka till en, både verbalt och med hela kroppen och idag på BVC så fick även Åsa se det och han sa det är absolut inget fel på hans syn. Dessutom så märker jag själv mycket stor skillnad bara de senaste dagarna, när han exempelvis ligger på skötbordet så tittar han både på mobilen och på mig, och så fort jag flyttar på mig så följer han mig med blicken. Det är helt fantastiskt underbara leenden han ger, och när han "pratar" tillbaka så är det så gulliga ljud han gör, det är så bedårande att jag får tårar i ögonen ibland.
Goa kinder och vackra leenden.
Jag har provat att lägga honom i babygymmet någon gång, och det funkar en liten stund om han är på bra humör. Att ligga på mage, funkar ganska bra faktiskt, han är riktigt stark i nacken, vilket han varit sedan han föddes faktiskt. Han har kunnat hålla nacken själv sedan han var miniliten, och han håller alltid huvudet själv när han sitter i ens knä etc.