Snart storebror

Allt är förberett inför lillebrors ankomst. Nils har stenkoll på vilka grejer som är lillebrors (utan att vi ens sagt det till honom) som tex spjälsängen, babysittern, gosedjur småkläder osv. Han pekar på magen, och lyfter ibland på min tröja och säger att "mamma har en bebis i magen". Han pratar dagligen om att han ska bli storebror och att lillebror som är en bebis ligger i mammas mage. Vi läser en bok för honom som heter "Snart har vi en baby" som handlar om att få syskon, och den vill han gärna lyssna på flera gånger varje dag.

När någon frågar var lillebror ska heta svarar han numera alltid "Sigge" och inte Folke som han gjorde innan. Jag provar namn dagligen här hemma och ber Nils att säga dem, men det är just Sigge han verkar ha fastnat för. Själv har varken Mikael eller jag någon aning om vad lillebror ska heta, det är såå svårt med namn och det ska ju gärna passa ihop med Nils och vara lite klassiskt och inte för "modernt".

Jag hoppas hoppas hoppas verkligen att Nils ska ta det med ro när lillebror väl är här. Att han inte ska bli alltför svartsjuk och tycka att han har världens sämsta föräldrar som skaffar honom ett syskon så att han inte ensam får all uppmärksamhet längre. Men jag tror inte att han kommer att tycka så. Jag själv har alltid älskat att ha syskon (jag har två yngre bröder) och tror dessutom att detta kan vara en ganska så bra ålder att få syskon i. Han lär ju tycka att det är jättekonstigt att den där nya lilla varelsen också ska bo tillsammans med oss, och i början kanske han blir arg och ledsen över att vi inte kan ge honom exakt lika mycket uppmärksamhet som tidigare, men det ger sig nog med tiden. Och jag ska ge honom all min uppmärksamhet så fort jag kan och så mycket jag bara kan.