Besök hos BM

Sist jag var hos barnmorskan så kramade hon både Mikael och mig och sa "lycka till" osv och både han och jag fick ju uppfattningen om att hon inte trodde att vi skulle ses igen, eftersom de eventuellt skulle satt igång förlossningen nu i torsdags. Men, idag gick jag iallfall på min inbokade tid till henne och hon såg precis lika glad ut som vanligt och undrade hur det hade gått i torsdags på specialistmödravården. Hon läste, som vanligt, högt ur min journal från specialistmödravården (det är toppen att hon gör det för då får ju även jag veta vad de skriver) och konstaterade att det inte blev någon induktion och att jag som sagt ska tillbaka för ett nytt besök på nu på fredag. 

Även detta besök fick Nils följa med mig till barnmorskan då han var ledig från förskolan idag. Han var lite skeptisk till att följa med, men när vi väl kom in i rummet och han fick syn på alla leksaker gick det toppen. När barnmorskan lyssnade på hjärtljuden sa han "det är bebisens hjärta som låter, dunk dunk dunk", så han har helt klart koll på läget.

Allt såg toppen ut idag. Först var det lite svårt att hitta hjärtljuden, så Laila blev lite rädd att han hade vänt på sig i magen, men tillslut så hördes hjärtljuden väl, och han ligger fortfarande neråt med huvudet. Dock är huvudet fortfarande rörligt ovan bäckeningången, så precis som jag skrivit tidigare så är han nog lik sin storebror och fixerar sig aldrig. Lite märkligt när man tänker efter bara, om läkaren i torsdags kunde känna huvudet med sitt finger; hur mycket längre ner kan man komma för att bli fixerad?

Magen och storebror Nils i väntrummet. 

Hjärtljud: 131 slag/minut

SF-mått: 37 cm

Blodtryck: 120/85 mm/Hg

En liten roligt grej som hände i väntrummet var att det var en annan mamma med sin son som kanske var typ ett år, som också satt och väntade på sin barnmorska. Hon frågade mig på danska när jag skulle föda, jag tänkte efter lite och svarade "om 10 dagar". "Jaha", svarade hon, "är det tvillingar"? Jag svarade såklart nej och fick ju kontra med att fråga när hon skulle få sitt barn, vilket tydligen var i juni. Hon hade inte så himla liten mage själv, om hon nu skulle föda i juni - så jag fattar inte riktigt varför hon frågade mig om jag skulle ha tvillingar? Kanske var det danskan som gjorde det, jag kanske hörde fel? Eller så kanske det var hon som missuppfattade mig och trodde att jag sa att jag skulle föda om 10 veckor? Jag vet inte, men haha, alltså på riktigt, jag blev ganska så full i skratt för SÅ jävla stor tycker jag faktiskt inte att jag är att det ser ut som att jag ska föda TVILLINGAR om tio dagar - det måste ha blivit någon miss i kommunikationen, danska är ju ganska så grötigt ;)