På förskolan är han mycket bestämd, precis som hemma, men där gör han som pedagogerna säger. Kommer det någon ny personal testar han alltid denne och försöker att få sin vilja igenom. De kan inte alls känna igen det Mikael och jag berättar om hur det är hemma.
På väg till dagis.
På väg hem från dagis, precis innan påklädning.
I februari nästa år ska hela förskolan flytta in i nya lokaler, som det är nu är det ett "barackdagis", dvs en tillfällig lösning. Då kommer Nils att vara tre år, och egentligen ska ha då byta till en avdelning med äldre barn. Men i och med att det blir en flytt till ett helt nytt dagis så vill pedagogerna att han och alla de andra barnen (även de som är lite äldre precis som Nils) ska flytta gemensamt och att alla ska gå kvar till hösten 2016, detta för att det ska bli en trygghet för alla. När jag fick detta berättat för mig kände jag inte alls att det var en särskilt bra idé eftersom att han är så långt fram i sin utveckling. Både Mikael och jag var rädda att han inte skulle kunna utvecklas lika mycket om han gick kvar i en grupp med mindre barn. Men nu idag efter utvecklingssamtalet så har vi tänkt om, och tror att det kommer att bli jättebra att han går kvar några månader extra och får den tryggheten med den personal och de kompisar han redan känner. Dessutom kommer de att börja med "egna" aktiviteter med de äldre barnen som tex inte sover så länge som de mindre barnen gör. Vi är verkligen supernöjda med Nils förskola och hans avdelning och de pedagoger som arbetar där. Det märks verkligen att de följer läroplanen och gör en massa annat skoj utöver den. Vi märker att Nils tycker mycket om att vara på förskolan och att personalen tycker mycket om honom.
I januari detta året fick han byta avdelning då det strukturerade om barnen på förskolan. Det blev inte alls bra för Nils, och han fick ny personal och nya kompisar och ingen inskolning.. Vi märkte stor skillnad på Nils, som inte ville gå till förskolan och från att ha haft superlätta lämningar så blev det långa långa lämningar med mycket gråt. Jag hade ständigt ont i magen och var verkligen rädd att han inte trivdes där eftersom han blev så förändrad när han var där.. Men så fick jag vara med en dag på förskolan och se hur det arbetade där och vad de gjorde om dagarna och jag fick lära känna personalen och då såg jag att Nils hade det hur bra som helst där. Och allt eftersom så märkte vi alla skillnad på honom (både Micke och jag och personalen) och vi såg hur han började trivas och blomma ut. Så utav den anledningen så känns det verkligen verkligen bra att han flyttar med sin avdelning till den nya förskolan och får byta avdelning först till hösten.
Första dagen på förskolan, inskolning med pappa. Bilden är tagen i april 2014.
Bild från en av de tre inskolningsdagarna i april 2014.
Bild från en av de tre inskolningsdagarna i april 2014.
Bild från en av de tre inskolningsdagarna i april 2014.
Bild från en av de tre inskolningsdagarna i april 2014.
När jag ser på dessa bilder så inser jag hur stor han har blivit på så kort tid. Det är bara ett och ett halvt år sedan dessa bilder är tagna, och på bilderna så är han ju fortfarande en bebis. Visserligen en stor bebis, men ändå.
Lilla mini-Nils! Herregud så mycket de växer och vad fort det går! Kul att höra hur han är när ni inte är med.
SvaraRaderaVi har inte haft utvecklingssamtal ännu utan hoppade det i våras när Jack var hemma i två månader när Tim var nyfödd. Känner ändå att jag har koll för våra pedagoger är bra på att lämna små rapporter varje dag och de ser verkligen varje barn. Jack får också byta till hösten och vi tycker att det känns jättebra. Han är ju tvärtemot Nils lite sen i utvecklingen och avdelningen han går på nu är mycket mer pedagogisk och harmonisk än avdelningen för stora barn. Det är tre barn som är äldre än Jack först på tur att byta, men de blir också kvar till efter sommaren eftersom stora avdelningen är full.
Hahaha, ja verkligen - LILLA mini-Nils :) :) :)
Radera