Vecka 13

Då var äntligen den "magiska" vecka 13 här. Det är då risken för missfall minskar, som jag längtat! Känner mig oändligt tacksam och för det miraklet som växer i min mage, är så lycklig! Minns när jag var i vecka 8, och det kändes som det var tusen år kvar till vecka 13.. Nu är den här, vad fort det gick, precis som Emelie sa - hon har visst alltid rätt den damen :) Är rätt trött på att ha ont i magen till och från.. Hatar den jädra oron över att något ska vara fel, för så fort jag får ont blir jag orolig att något är fel... Det verkar som att andra som är gravida inte har ont alls, kan erkänna att jag är riktig avundsjuk på dem! Hur som helst, jag mår toppen i övrtigt vilket jag gjort under princip hela graviditeten. Inget illamånede, bara enorm trötthet på kvällarna.

Kroppen: Än syns det inte på mig att jag är gravid. Magen svullnar upp ibland på kvällarna.
Vikt: 55 kg, + - 0 kg, beror nog på att jag fortfarande joggar.

Trötthet: Kan lätt gå och lägga mig klockan 20 och sova mer än 12 timmar för att sedan kunna sova några timmar till mitt på dagen (om jag är ledig, tex en helgdag).

Motion: Springer fortfarande 6 km tre dagar i veckan vilket går bra. Vissa dagar gör det lite ont i nedre delen av magen och då joggar jag långsammare.

Mat: Kan frossa i frukt, speciellt jordgubbar. Svårt för att komma på vad för mat vi ska äta, är liksom inte sugen på något tillagat.

Övrigt: Längtar efter att få berätta om vår lycka till andra.

Vecka 12 + 0.

Vecka 13

Fostret har fått lite mer fostervatten kring sig och kan röra sig mer obehindrat. Det är ungefär sex och en halv centimeter långt och väger cirka 60 gram. Ögonen sitter fortfarande brett isär, och öronen sitter fortfarande långt ned. Öronen kommer att flyttas upp från halsen och ögonen kommer snart att ha sin rätta placering.

Fostrets skelett har hittills varit mjukt, men håller på att bli hårt. Om man skulle röntgas nu skulle fostrets skelett också synas.

Hjärtat har slagit i många veckor. Under den tid som barnet ligger i magen har det en särskilt anpassad blodcirkulation. Hjärtat pumpar runt blodet, men det passerar i stort sett inte lungorna. Eftersom fostret inte behöver använda lungorna ännu tar blodet en genväg genom hjärtat. För att möjliggöra detta finns ett hål mellan hjärtats två förmak. När barnet föds och tar sitt första andetag trycks hålet samman.

Text  och bild lånad från 1177.