Mammaträff med kollegor

Idag har jag varit på mammaträff med två kollegor, Annie och Ida. Ida och jag var gravida samtidigt och blev även sjukskrivna ungefär samtidigt. Hennes son Emil är född 18:e april och Olle är född 24:e april, så det är med andra ord sex dagar mellan våra pojkar. Annie är fortfarande gravid, och har bf 21:a augusti, och hon var så fin med sin mage.

Annie mötte mig och Olle (Nils och Micke hade skoj på annat håll) på stationen i Lund och så gick vi till Botaniska trädgården där Ida och Emil väntade. Där gick vi till ett mysigt utecafé, med små bord runt en damm, så där satt vi under träden i skuggan och hade det riktigt gott i värmen. För nu är värmen här igen (!), idag har det säkert varit kring 30 grader varmt. Det var stor skillnad på Olle och Emil storleksmässigt. Olle hade storlek 62 på sig idag och den bodyn var upprullad i ärmarna för att den var så lång, Emil hade storlek 68 och det satt perfekt på honom. Man skaaa ju inte jämföra, men det är svårt när jag vet att Olle gått upp dåligt i vikt, och det verkligen var skillnad på pojkarna. Hur som helst så var båda pojkarna precis lika söta! När Olle satt i mitt knä, när vi satt och fikade, så pratade jag med honom, tydligen på ett väldigt roligt sätt, för han skrattade, och han skrattade flera flera gånger och varje gång skrattade han länge. Det var ett sånt underbart bubblande skratt och mitt hjärta det smälte som en isglass i solen, och det kom en liten liten tår från ögat, ååh, mina fina fina pojke!

När jag träffar mina kollegor brukar det alltid bli en massa jobbprat, men inte idag. Idag pratade vi bara bebisar och förlossningar, och lite bröllop (vår kollega Sara gifter sig på lördag) och lite jobb-framtidsplaner. Både Ida och jag var överens om att Annie har det absolut häftigaste i livet framför sig med den stundande förlossningen, och vi försökte nog båda att peppa henne lite extra, och inte, som andra ofta gör, berätta mindre roliga saker.

Olle och Emil sover gott i sina vagnar. 

Spanar på elefanterna.

Efter fikastunden tog Ida och jag en promenad och gick till jobbet och hälsad på, och det var såå roligt! Vi träffade bara två sjuksköterskor (vi har knappt några kvar på ortopeden, och de som fortfarande är kvar hade semester eller var sjukskrivna för att de snart ska ha barn), och desto fler undersköterskor. Väldigt roligt att komma till jobbet och få hälsa på sina underbara kollegor, och såklart visa upp sitt underverk.