Nils 20 månader.
Micke och jag började jobba igen efter våran semester för två veckor sedan, och Nils har därmed börjat på förskolan igen. Jag var lite orolig för hur det skulle gå att lämna honom efter hans 7 veckor långa uppehåll. Tidigare har det aldrig varit några problem, han har alltid glatt sagt hej då. Nu efter sommaruppehållet så går det inte lila lätt. Han är glad när han kommer in till förskolan, men så tar det en sekund så är det precis som att han kommer på att vi lämna honom där och gå därifrån. Då kramar han en hårt, och håller hårt i en med sina händer och så rinner tårarna och han liksom hulkar lite grann.. Usch så jobbigt..! Jag vet att många har det det mycket värre, men det spelar ingen roll, för det gör iallafall ont i mammahjärtat att lämna honom när han är ledsen. Som tur är har jag alltid gott om tid när jag lämnar honom så jag har stannat lite extra varje dag och det har känns bättre för mig.
Nu kan han sitta ner en liten stund och greja med något. Ofta är det duplo som han sitter med då och han har börjat bli riktigt duktig på att bygga ihop duplobitarna. I sommar har han låtsaspratat mycket i telefon (han har fått Mickes gamla mobil), och det gör han fortfarande ofta. Han kan även ta nån leksak och hålla den mot örat och säga "Hallå, hallå!".
Bygga duplo.
Koncentration på hög nivå.
Under sommaren har vi hjälpt Nils ganska mycket att äta, för att han ska få i sig mat överhuvudtaget. Han är ingen storätare om han äter själv.. NU när han börjat på förskolan igen har han äntligen börjat äta bättre själv igen. I början på sommaren tog vi bort den delen på hans barnstol som gör att han sitter fast (en Stokke tripptrapp stol, så det är meningen att man ska göra så), så nu kan han klättra upp och ned i den själv. Han dricker ur vanligt glas, utan att hälla ut innehållet (!!!!). Men det har varit många många gånger han bara vänt på glaset och det har blivit blött precis överallt.
Liten kille som själv krypit upp i soffan för en liten stunds mys frramför tv:n.
Han vill gärna hålla handen och kommer och tar ens hand och säger "hålla" och så vill han att man ska följa med honom någonstans. Han älskar att komma och sätta sig i ens knä för att därefter läsa en bok tillsammans. När man ska gå hemifrån och säga hejdå (alltså om jag går hemifrån och Nils är hemma med Micke eller tvärtom) så kommer han till dörren och säger "hejdå" och vinkar. Sedan får man en gå kram.
Har också problem med lämningen nu efter sommaren. Gick så bra i våras men nu är det tårar varje dag 😔 de säger att det går över snabbt (har sett det själv också) men är ändå jobbigt. Hoppas det blir bättre för våra killar snart.
SvaraRaderaAha, trist att även ni har samma problem :( Vi får hoppas att det bara är något övergående :)
RaderaKram
Han verkar så himla gullig och rar lilla Nils och nu känner jag igen vissa delar. Det här med bilar, dricka ur glas och klättra upp och ner ur stolen själv. (Vi har också tagit bort bygeln...) Men pratet lyser med sin frånvaro hos oss. Två år känns låååångt borta.
SvaraRaderaJack gråter vid lämning hittills men jag hoppas att det ger sig nu när vi börjar på riktigt...