Senaste veckan har Nils börjat "gråta" i sömnen, och alltid på samma tider varje natt. Dagtid är han lite gnällig och vill gärna att man ska vara med han hela tiden eller bära runt på honom. Flera gånger har det hänt att han har somnat på min mage om vi legat i soffan, och det är ju såklart hur mysigt som helst! Jag skulle vilja påstå att han är rätt så "mammig" faktiskt. Googlade runt lite igår, och det verkar som att detta är ett utvecklingssprång att han gråter i sömnen, har svårt att komma till ro på natten och inte vill vara själv. När de börjar åla, krypa, dra sig upp mot saker etc så kan de tydligen bli så som Nils är nu. Eller så kanske det är tänder på gång, vem vet? Det är ju så svårt att veta med de små. Hur som helst så lär ju tiden utvisa vilket, och både faser och tänder brukar ju sluta efter en tid :)
Dessa jäkla faser alltså! Astrid har precis varit inne i en gnällig och orolig fas men jag hoppas hoppas att de senaste dagarnas glada humör betyder att hon är på väg ur.
SvaraRaderaAstrid vaknade också en hel del där runt halvåret och var ledsen på nätterna. Som tur var gick det över ganska fort. Hoppas det är så för Nils också!
KRAM
Jaa, haha!
RaderaHåller tummarna för att hon är på väg ur sin fas!
Nu ser ut att ha det riktigt bra i Yngsjö :)
KRAMAR!
Han kanske börjar drömma?
SvaraRadera