Vecka 31

Tiden rullar bara på, och jag har bara fem arbetspass kvar innan jag går på havandeskapsledighet. Känns rätt så konstigt att jag inte kommer arbeta på låång tid framöver.. Dock har min lönehandläggare fortfarande inte skickat tillbaka min inkomsblankett som jag ska skicka till Försäkringskassan, så risken finns att havandeskapsledigheten blir rätt fattig (vilket den hur som helst lär bli om man jämför med att få vanlig lön).

Kroppen: Har haft lite mer sammandragningar denna veckan än jag brukar ha, de kommer när jag gör saker, exempelvis när vi var på IKEA eller när jag promenerar eller när jag är på jobbet. Det gör inte så ont men är lite obehagligt. Har tur som har Micke, han ser till att jag inte bär tunga saker osv för jag gör nog gärna mer än jag borde. Dessutom har mina vader blivit introducerade för vadkramp... Det kommer såklart på nätterna när jag sover som allra bäst, och jädrar vad ont det gör! Kan inte andas, och jag vet inte, men jag tror faktiskt det är den värsta smärta jag någonsin känt... Som tur är håller krampen bara i sig några minuter, men sen har jag ont i vad och baksida lår flera dagar.. Även fast jag stretchar. Ska pröva att dricka ett glas mjölk (kalcium) och äta en banan (magnesium) innan jag går och lägger mig och se ifall det blir bättre. Fast jag ska inte klaga allt för mycket för det har faktiskt bara hänt några få gånger att jag fått vadkramp.
Vikt: +3,5 kg (fast snarare +4kg, tror bara vågen var lite extra snäll imorse).

Bebis: Ibland när jag sitter i soffan och äter (dvs mer ihoptryckt än om jag sitter rak i ryggen vid ett matbord) känns det som att bebis är precis under revbenen och jag kan därför inte sitta så för det är riktigt obehagligt. Men det är bara ibaland och långt ifrån varje gång.

 

Vecka 31

Livmodern börjar närma sig revbenens nedre kant och många känner att de blir tyngre. Man kan ha gått upp ungefär 8-10 kilo. Hur mycket man går upp i vikt är olika.

Fostret väger runt 1800 gram. Längden är ungefär 43 centimeter. Fingernaglarna har vuxit ut ännu mer och når fingertoppen. Fostret kan fixera blicken och ser bättre skillnad på ljus och mörker. Det verkar som om det även kan börja känna igen och reagera på musik som spelas vid upprepade tillfällen.

Text och bild lånad från 1177.